Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

1 Översikt

På kort sikt har tillväxtutsikterna i euroområdet försämrats, medan ekonomin på medellång sikt gradvis bör återgå till måttlig tillväxt i takt med att både inhemsk och utländsk efterfrågan återhämtar sig. Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet växte i dämpad takt under första halvåret 2023, trots att orderstocken inom tillverkningsindustrin var hög och trots att de höga energipriserna avtog. Dessa effekter har dessutom till stor del klingat av och kortsiktiga indikatorer pekar på stagnation på kort sikt till följd av stramare finansieringsvillkor, svagt förtroende hos företag och konsumenter samt låg utländsk efterfrågan i samband med en förstärkning av euron. Tillväxten väntas öka från 2024 i takt med att den utländska efterfrågan närmar sig den trend som rådde före pandemin och realinkomsterna förbättras med stöd av sjunkande inflation, stigande nominella löneökningar och fortsatt låg, om än något ökande arbetslöshet. Tillväxten kommer emellertid att fortsätta att dämpas i takt med att ECB:s penningpolitiska åtstramning och ogynnsamma kreditgivningsvillkor slår igenom i den reala ekonomin och i takt med att det finanspolitiska stödet gradvis avvecklas. Sammantaget väntas den årliga genomsnittliga reala BNP-tillväxten avta från 3,4 procent 2022 till 0,7 procent 2023, innan den återhämtar sig till 1,0 procent 2024 och 1,5 procent 2025. Jämfört med Eurosystemets prognoser från juni 2023 har utsikterna för BNP-tillväxten reviderats ned med 0,2 procentenheter för 2023, 0,5 procentenheter för 2024 och 0,1 procentenhet för 2025, vilket återspeglar en betydande nedgradering av utsikterna på kort sikt till följd av försämrade enkätindikatorer, stramare finansieringsförhållanden – inbegripet mer negativa effekter på kredittillgången – och eurons starkare växelkurs.[1]

Den totala inflationen i euroområdet beräknas fortsätta ner under prognosperioden p.g.a. lättare kostnadstryck och flaskhalsar på utbudssidan samt effekter av penningpolitiska åtstramningar. HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel väntas också gradvis minska, men väntas ligga över den totala inflationen fram till början av 2024. Den förväntade desinflationen beror på avtagande effekter av tidigare energiprischocker och annat pristryck i produktionskedjan, där en kraftig ökning av arbetskostnaderna gradvis blir den dominerande drivkraften bakom HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel. Löneökningarna väntas sjunka gradvis från mitten av 2023, även om de förblir höga under prognosperioden, till följd av höjda minimilöner och inflationskompensation, mot bakgrund av en stram, och allt svalare, arbetsmarknad. Vinstmarginalerna, som ökade markant förra året, väntas ge en buffert för arbetskraftskostnadernas genomslag på slutpriserna på medellång sikt. Därtill torde den stramare penningpolitiken i allt högre grad dämpa den underliggande inflationen. Eftersom inflationsförväntningarna på medellång sikt antas förbli förankrade vid ECB:s inflationsmål väntas den totala HIKP-inflationen sammantaget minska från ett genomsnitt på 8,4 procent 2022 till 5,6 procent 2023, 3,2 procent 2024 och 2,1 procent 2025 och nå målet under tredje kvartalet 2025. Jämfört med prognoserna från juni 2023 har HIKP-inflationen reviderats upp för 2023 och 2024, drivet av högre terminspriser på energi, och ned för 2025, eftersom effekterna av eurons appreciering, stramare finansieringsförhållanden och svagare konjunkturförhållanden bedöms dämpa HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel.

Tabell 1

Tillväxt- och inflationsprognoser för euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

Anm.: Real BNP-siffror avser säsongsjusterade och arbetsdagskorrigerade uppgifter. Historiska data kan skilja sig från Eurostats senaste publiceringar p.g.a. uppgifter som publicerats efter stoppdatumet för prognoserna. Uppgifter kan laddas ned, även på kvartalsbasis, från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.

Till följd av den stora osäkerheten kring de ekonomiska utsikterna innehåller denna rapport ett scenario där konsekvenserna för euroområdets ekonomi av en potentiellt svagare ekonomisk utveckling och förnyade finansiella påfrestningar i Kina (ruta 3) bedöms, samt en rad känslighetsanalyser av alternativa utvecklingsbanor för energi- och livsmedelsråvaror (ruta 4).

2 Den reala ekonomin

Under andra kvartalet 2023 var tillväxten i euroområdet dämpad med ett positivt bidrag från inhemsk efterfrågan och lageruppbyggnad samt ett negativt bidrag från nettoexporten (diagram 1).[2] På produktionssidan försvagades industriproduktionen under andra kvartalet trots stödet från historiskt höga orderstockar när flaskhalsarna på utbudssidan lättade. Endast inom tjänstesektorn registrerades en positiv kvartalstillväxt i termer av bruttoförädlingsvärde under andra kvartalet. På efterfrågesidan stagnerade den privata konsumtionen mot bakgrund av hög inflation och strama finansieringsvillkor som var svagare än vad som förutsågs i prognoserna från juni. Fasta bruttoinvesteringar bidrog positivt, främst till följd av företagsinvesteringar och offentliga investeringar. Lägre utländsk efterfrågan och minskad konkurrenskraft beräknas ha lett till ett negativt bidrag till tillväxten från nettoexporten, trots en mycket svag import.

Diagram 1

Real BNP-tillväxt i euroområdet

(procentuella förändringar på kvartalsbasis, säsongsjusterade och arbetsdagskorrigerade data)

Anm.: Historiska uppgifter kan skilja sig från Eurostats senaste publikationer (se även fotnot 2). Den vertikala linjen visar början på prognosperioden. Intervallen runt de centrala prognoserna ger ett mått på graden av osäkerhet och är symmetriskt uppbyggda. De baseras på tidigare prognosfel, efter justering för extremvärden. Banden, från mörkast till ljusast, visar visar 30 -, 60 - och 90 -procent sannolikhet att den reala BNP-tillväxten faller inom respektive intervall. För mer information, se ruta 6 i ECB:s experters makroekonomiska prognoser för euroområdet, mars 2023.

BNP-tillväxten beräknas stagnera under tredje kvartalet 2023 och förbli dämpad under det fjärde kvartalet eftersom aktiviteten inom tillverkningsindustrin är fortsatt svag och väntas bromsa in inom tjänstesektorn. Avvecklingen av orderstockar väntas få fart på den ekonomiska aktiviteten och hämmandet av stramare finansieringsvillkor och ogynnsamma kreditutbud tycks bli allt större. Enkätindikatorer tyder faktiskt på en nedgång i aktiviteten som nu omfattar tjänstesektorn, till skillnad från de förväntningar på fortsatt tillväxt inom sektorn som presenterades i prognoserna från juni. Eftersom inflationen väntas minska och lönerna stiger mot bakgrund av en fortsatt stram arbetsmarknad kommer de reala disponibla inkomsterna att återhämta sig. Även om detta väntas bana väg för en återhämtning av den privata konsumtionen under andra halvåret 2023, sjönk konsumentförtroendet i augusti tillsammans med företagens förväntningar på produktionen av konsumtionsvaror, vilket innebär mer försiktiga konsumentbeteenden jämfört med prognoserna från juni. Samtidigt väntas handelsnettots bidrag förbli negativt under andra halvåret 2023, då importtillväxten tar fart i linje med den inhemska efterfrågan medan exporttillväxten förblir måttlig, även om både importen och exporten väntas ligga under nivån i prognoserna från juni. Sammantaget väntas tillväxten i euroområdet vara i stort sett oförändrad under andra halvåret 2023 och har reviderats ned med 0,6 procentenheter jämfört med prognoserna från juni.

På medellång sikt beräknas euroområdets BNP-tillväxt stärkas något i takt med att hushållens reala inkomster ökar och den utländska efterfrågan förbättras, om än med motvind från stramare finansieringsvillkor och minskande finanspolitiskt stöd. Den reala BNP-tillväxten väntas öka fram till 2024 och stabiliseras 2025 (tabell 2). Förutom att energichockerna klingar av väntas tillväxten stödjas av ett avtagande inflationstryck i ett läge med en motståndskraftig ökning av arbetsinkomsterna vilket banar väg för en återhämtning av den privata konsumtionen. Även den utländska efterfrågan som varit särskilt svag i år, bör återhämta sig. Drivkraften från dessa medvindsfaktorer tycks emellertid dämpas av de stramare finansieringsvillkoren och av eurons appreciering. Även om de finanspolitiska stödåtgärderna i stort sett anses vara neutrala när det gäller tillväxten 2023, väntas avvecklingen av dessa minska tillväxten 2024 och 2025.

Stramare finansieringsförhållanden, främst till följd av högre räntor och delvis relaterade till begränsningar av kredittillgången, väntas fortsätta att dämpa efterfrågan. Den kraftiga ränteuppgången sedan december 2021 fortsätter att få genomslag i den reala ekonomin och påverkar tillväxtutsikterna (vilket återspeglas i de tekniska antagandena för prognoserna – se ruta 1), särskilt för 2023 och 2024.[3] Dessutom har villkoren för kreditgivning, enligt ECB:s senaste enkätundersökning om bankernas utlåning i euroområdet, stramats åt sedan årsskiftet och lånetillväxten har minskat kraftigt. Dessa faktorer, tillsammans med den betydande försämringen av de senaste månatliga aktivitetsindikatorerna, tyder på att de negativa effekterna på kreditutbudet kan bli större än vad som förutsågs i prognoserna från juni trots att hushållens och företagens balansräkningar överlag är gynnsamma.

Jämfört med prognoserna från juni 2023 har den reala BNP-tillväxten uppreviderats med 0,2 procentenheter för 2023, men nedreviderats med 0,5 procentenheter för 2024 och med 0,1 procentenhet för 2025. Revideringarna beror till stor del på i) en kraftig försämring av tillväxtutsikterna på kort sikt enligt enkätindikatorerna, ii) stramare finansieringsvillkor (inklusive högre utlåningsräntor och mer ogynnsamma villkor för kreditgivning) och iii) en starkare växelkurs och svagare utländsk efterfrågan. Den senaste nedgången i aktivitetsindikatorer innebär nedrevideringar av inhemsk efterfrågan under andra halvåret 2023, som förs över till 2024, tillsammans med ytterligare nedrevideringar av privata investeringar, vilket också leder till lägre inhemsk efterfrågan 2025. Åtstramningen av kreditutbudet bedöms påverka den reala BNP-tillväxten hårdare, särskilt 2024, än vad som förutsågs i prognoserna från juni.

Tabell 2

Real BNP, arbetsmarknader och handelsprognoser

(årliga procentuella förändringar om inget annat anges)

Anm.: Real BNP och komponenter avser säsongs- och kalenderjusterade uppgifter. Historiska data kan skilja sig från Eurostats senaste publiceringar p.g.a. uppgifter som publicerats efter stoppdatumet för prognoserna. Uppgifter kan laddas ned, även på kvartalsbasis, från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.
1) Detta inkluderar handel inom euroområdet.

När det gäller komponenterna i real BNP väntas hushållens reala konsumtion gradvis återhämta sig och stärka den ekonomiska tillväxten i takt med att osäkerheten minskar och realinkomsterna och förtroendet förbättras. Den privata konsumtionen var i stort sett oförändrad under årets första hälft. Förbrukningen av energi och livsmedel minskade medan efterfrågan på konsumenttjänster var fortsatt motståndskraftig. Till följd av minskad inflation och osäkerhet väntas hushållens konsumtion stärkas från och med tredje kvartalet 2023. På längre sikt kommer, i takt med att inflationen och osäkerheten sjunker ytterligare och realinkomsterna ökar, konsumtionen fortsätta att förbättras och understödja den ekonomiska tillväxten, trots att effekterna av återöppnandet av ekonomin till följd av pandemin gradvis avtar. Tillväxten i den privata konsumtionen har reviderats ned med 0,3 procentenheter för 2024 jämfört med prognoserna från juni på grund av övervältringseffekter från en nedrevidering av utsikterna på kort sikt och en högre benägenhet att spara, medan konsumtionsutvecklingen på medellång sikt i stort sett är oförändrad.

Real disponibel inkomst beräknas återhämta sig under 2023 och stödja konsumtionen, vilket återspeglar sjunkande inflation och robusta löneökningar. Efter att ha sjunkit något under 2022 väntas real disponibel inkomst återhämta sig under 2023 i ett läge med en stark tillväxt av både arbetsinkomster och andra inkomstkällor (särskilt på grund av utvecklingen av bruttodriftsöverskottet och komponenterna för sammansatt förvärvsinkomst under första kvartalet 2023) och sjunkande inflation. Tillsammans med den kraftiga löneutvecklingen bedöms andra inkomster än arbetsinkomster stödja hushållens köpkraft, även om de gradvis dämpas under prognosperioden. Transfereringar av offentliga finanser borde ge ett i stort sett neutralt bidrag till real disponibel inkomst och konsumtionstillväxt under hela prognosperioden. Sammantaget beräknas real disponibel inkomst öka med 0,6 procent 2023, med 1,0 procent 2024 och med 1,2 procent 2025.

Hushållens sparkvot väntas vara fortsatt hög 2023 och därefter gradvis normaliseras. Sparkvoten ökade under första halvåret 2023 och väntas i år ligga kvar väl över den nivå som rådde före pandemin, främst till följd av ökningen av andra inkomster än arbetsinkomster under första kvartalet 2023 med låg konsumtionsbenägenhet. I takt med att osäkerheten och inflationstrycket sjunker ytterligare under prognosperioden kommer hushållens sparkvot att vända nedåt, även om den ligger kvar över nivån före pandemin eftersom högre räntor motverkar hushållens önskan att normalisera sitt sparande efter pandemin. Stocken av överskottssparande väntas inte stödja konsumtionsökningen då den till stor del innehas av rikare hushåll och i form av illikvida tillgångar. Sparkvoten har reviderats upp jämfört med prognoserna i juni för den första hälften av prognosperioden, vilket till stor del speglar revideringar för första kvartalet i år beroende på en starkare utveckling av andra inkomster än arbetsinkomster, som antas avta gradvis, och starkare incitament att spara på grund av högre räntor och stramare tillgång till krediter under resten av prognosperioden.

Ruta 1
Tekniska antaganden om räntor, råvarupriser och växelkurser

Jämfört med prognoserna från mars 2023 omfattar de tekniska antagandena högre räntor samt högre olje- och gaspriser, lägre grossistpriser på el och en appreciering av euron. De tekniska antagandena om räntor och råvarupriser baseras på marknadsförväntningar med stoppdatum den 22 augusti 2023. De korta räntorna avser tremånaders Euribor och marknadsförväntningarna härleds från terminsräntor, medan räntorna på tioåriga statsobligationer används för att ge ett mått på de långa räntorna.[4] Både korta och långa räntor har stigit sedan stoppdatumet för prognoserna från juni 2023 och i förhållande till dessa prognoser har även deras antagna utvecklingsbanor reviderats upp.

Tabell

Tekniska antaganden

Obs: Uppgifterna kan laddas ned från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.

De tekniska antagandena för oljepriserna har reviderats upp med i genomsnitt mer än 10 procent under prognosperioden eftersom oron över det otillräckliga oljeutbudet uppvägde oron över den globala oljeefterfrågan.[5] Under den senaste tiden har oljepriserna drivits upp av i huvudsakligen tre faktorer: beslut av OPEC+ att minska utbudet, ett generellt utbudsunderskott (uppåttryck) samt oro över Kinas efterfrågan på olja i ett läge med oro över landets ekonomiska tillväxt (nedåttryck). Överlag har oljeterminskurvan skiftat uppåt sedan prognoserna från juni 2023 (med 5,9 procent 2023, 12,6 procent 2024 och 10,6 procent 2025), men oljepriset antas fortfarande sjunka från 82,7 US-dollar per fat 2023 till 77,9 US-dollar per fat 2025.

Antagandena om gaspriser har ökat i mindre utsträckning än antagandena för oljepriserna och antagandena om elpriserna har minskat. Stora lager har bidragit till att hålla gaspriserna låga, och EU har uppnått sitt mål för gaslagring på 90 % tre månader före tidsfristen i november 2023. Den senaste tidens driftsavbrott i norska gasfält och strejker på australiska naturgasanläggningar har ökat volatiliteten på marknaden och på senare tid pressat upp gaspriserna i ett läge med oro för försörjningen. Totalt sett har gasterminskurvan skiftat upp något sedan prognoserna från juni (med 1,1 procent 2023, 4,6 procent 2024 och 2,1 procent 2025). Däremot har terminspriser på el reviderats ned med runt 6 procent för 2023 och 2024 och de är i stort sett oförändrade för 2025. När det gäller utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem har den antagna terminsbaserade banan reviderats upp med i genomsnitt cirka 4 procent sedan prognoserna från juni. Priserna på andra råvaror än energi antas vara något lägre än i prognoserna från juni, främst på grund av svagare antaganden om metallpriser, till följd av svag global efterfrågan, som i viss mån har uppvägts av högre internationella livsmedelspriser.

De bilaterala växelkurserna väntas under prognosperioden vara oförändrade på de genomsnittliga nivåer som rådde under de tio arbetsdagarna fram till stoppdatumet. Detta implicerar en växelkurs på 1,09 USD per euro under prognosperioden, vilket är 0,7 procent högre än vad som antogs i prognoserna från juni 2023. Antagandet om eurons effektiva växelkurs innebär en appreciering på 2,8 procent jämfört med antagandet i prognoserna från juni.

Bostadsinvesteringarna väntas minska under prognosperioden till följd av stramare finansieringskostnader och kreditstandarder. Efter en förnyad nedgång under andra kvartalet 2023 beräknas bostadsinvesteringarna fortsätta att minska under hela 2024 för att sedan gradvis återhämta sig något under 2025. De sedan länge svaga bostadsinvesteringarna tycks bero på fortsatt svag husköpkraft, främst på grund av högre bolåneräntor och lönsamhet på bostadsmarknaden, mot bakgrund av sjunkande bostadspriser och höga byggkostnader. Tillsammans med strama kreditvillkor tynger dessa faktorer kraftigt bostadsinvesteringarna även om hushållens fortsatta inkomsttillväxt bör stödja den måttliga återhämtningen 2025.

Företagsinvesteringarna väntas minska under 2024 i och med att stramare finansieringsvillkor utgör en tung belastning men därefter torde förbättrad inhemsk och global efterfrågan samt den gröna och digitala omställningen bli drivkrafter för en svag återhämtning. Efter en positiv tillväxt under det andra kvartalet väntas företagsinvesteringarna minska från och med tredje kvartalet 2023 och under 2024 för att sedan åter växa 2025. För de kommande kvartalen väntas en svag inhemsk och global ekonomisk aktivitet, höga räntor och kreditbegränsningar tynga företagens investeringar. Mot slutet av prognosperioden kommer företagsinvesteringar att drivas av en förväntat bredare återhämtningen i inhemsk och utländsk efterfrågan samt av ytterligare insatser för att genomföra den gröna och digitala omställningen, delvis eftersom privat kapital stärker implementeringen av planer med medel från Next Generation EU (NGEU).

Ruta 2
Omvärlden

Den globala ekonomiska aktiviteten dämpades under andra kvartalet 2023 efter en stark tillväxt under det första kvartalet. Den globala tillväxten under det andra kvartalet låg i linje med prognoserna från juni, men sammansättningen av de olika länderna skilde sig åt.[6] I USA var aktiviteten mer motståndskraftig än väntat, med en fortsatt stabil inhemsk efterfrågan och en stark arbetsmarknad. På liknande sätt var tillväxten högre i Japan och Storbritannien än de tidigare förväntningarna. I Kina sjönk däremot tillväxten mer än väntat i och med att den konsumtionsledda återhämtningen tappade fart när det uppstod problemen i den kinesiska bostadssektorn.[7] Global real BNP beräknas öka med 3,2 procent 2023, 3,0 procent 2024 och 3,2 procent 2025, i stort sett i linje med prognoserna från juni. De begränsade revideringarna döljer emellertid mer omfattande förändringar i tillväxtutsikterna för de större ekonomierna eftersom Kinas tillväxtutsikter för i år har reviderats ned väsentligt, medan tillväxtutsikterna för större utvecklade ekonomier har reviderats upp, till stor del till följd av en starkare tillväxt i Förenta staterna än tidigare beräknat.

Trots den relativt motståndskraftiga globala ekonomiska aktiviteten väntas den globala handeln stagnera i år och återgå till sitt historiska förhållande till real BNP senare under prognosperioden och även leda till en förbättrad utländsk efterfrågan på export från euroområdet. Den nuvarande låga handelsintensiteten i global tillväxt återspeglar sammansättningen av den ekonomiska aktiviteten, delvis på grund av återhämtningen efter pandemin, och medför större bidrag till den globala tillväxten från tjänsteverksamhet och privat konsumtion samt från tillväxtekonomier, som alla är mindre handelsintensiva. Därtill försvagar den globala penningpolitiska åtstramningen efterfrågan. Till följd av detta väntas både världshandeln och den utländska efterfrågan på export från euroområdet öka med endast 0,2 procent respektive 0,1 procent i år. Den globala handelstillväxten väntas ta fart igen under resten av prognosperioden och öka i stort sett i linje med den ekonomiska aktiviteten. Tillväxten i utländsk efterfrågan på export från euroområdet beräknas också öka till 3 procent under både 2024 och 2025. Bedömningarna för internationell import och utländsk efterfrågan på export från euroområdet har reviderats ned för i år, främst till följd av ytterligare nedrevideringar av historiska uppgifter vid årsskiftet och svagare import än tidigare beräknat under det andra kvartalet. Deras tillväxt under resten av prognosperioden är dock i stort sett jämförbar med prognoserna från juni.

Tabell

Omvärlden

(årliga procentuella förändringar)

Obs: Uppgifterna kan laddas ned från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.
1) Beräknat som ett viktat genomsnitt av importen.
2) Beräknat som ett vägt genomsnitt av importen från euroområdets handelspartner.
3) Beräknat som ett vägt genomsnitt av exportdeflatorer för euroområdets handelspartner.

Den globala inflationen går ner men det underliggande inflationstrycket är fortsatt starkt, särskilt bland avancerade ekonomier, medan exportpriserna hos konkurrenter i euroområdet väntas sjunka kraftigt på grund av råvaruprisutvecklingen. Inflationen i det globala konsumentprisindexet väntas uppgå till 4,8 procent i år och gradvis sjunka till 4,2 procent och 3,2 procent under 2024 respektive 2025. Prognoser för global inflation för i år är i stort sett oförändrade jämfört med prognoserna från juni, men något högre för 2024. Detta beror till stor del på upprevideringar av Turkiets inflationsutsikter och en mer ihållande inflation i Storbritannien efter flera överraskningar uppåt i data om konsumentprisinflation och löner. Exportpriserna för euroområdets konkurrenter (i nationella valutor) har följt en nedgående bana sedan mitten av 2022 till följd av fallande råvarupriser och gradvis minskande inhemskt och utländskt pipelinetryck. Exportpriserna för euroområdets konkurrenter har reviderats ned för i år jämfört med prognoserna från juni, vilket återspeglar en nedgång i exportprisinflationen hos viktiga handelspartner medan de har reviderats upp något för 2024 på grund av högre råvarupriser.

Euroområdets exporttillväxt väntas vara fortsatt dämpad i ett läge med svag global handel och försämrad konkurrenskraft medan importtillväxten på kort sikt har reviderats ner mot bakgrund av svagare inhemsk efterfrågan. Efter en avmattning under andra kvartalet 2023 beräknas euroområdets reala export under den närmaste tiden växa i en långsammare takt än tidigare väntat. Enkäter tyder på att ny exportorderingång har minskat för både tjänster och varor, samtidigt som industriföretagen nu har minskat orderstockarna till normala nivåer. Eurons appreciering sedan september 2022 och de fortfarande relativt höga energipriserna som euroområdets företag möter tynger dessutom euroområdets priskonkurrenskraft. Dessa faktorer väntas förhindra en återhämtning av euroområdets exportmarknadsandelar. Exporten kommer sannolikt inte att ge något betydande bidrag till återhämtningen i euroområdet till skillnad från tidigare återhämtningsperioder då handelsdynamiken var starkare. Samtidigt väntas euroområdets importtillväxt åter öka efter en kraftig nedgång vid årsskiftet p.g.a. mindre lagerhållning av insatsvaror, inbegripet energi men den beräknas förbli dämpad under prognosperioden i ett läge med svag inhemsk efterfrågan. På grund av den senaste tidens svaga import beräknas nettohandelns bidrag till BNP vara positivt 2023 men neutralt under resten av prognosperioden (diagram 2). Fallande importpriser ledde till en förbättring i euroområdets bytesförhållande i början av året medan en stabilisering väntas över prognosperioden. Överskottet i euroområdets bytesbalans väntas öka men ligga kvar under nivåerna före pandemin.

Diagram 2

Euroområdets reala BNP – dekomponering i främsta utgiftskomponenter

(årliga procentuella förändringar, bidrag i procentenheter)

Anm.: Uppgifterna är säsongsjusterade och arbetsdagskorrigerade. Historiska data kan skilja sig från Eurostats senaste publiceringar p.g.a. uppgifter som publicerats efter stoppdatumet för prognoserna. Den vertikala linjen visar början på prognosperioden.

Arbetsmarknaden väntas bromsa in de kommande kvartalen i linje med de svagare tillväxtutsikterna och arbetslösheten stiger. Sysselsättningstillväxten minskade till 0,2 procent under andra kvartalet 2023 jämfört med föregående kvartal. På årsbasis väntas sysselsättningen öka med 1,2 procent 2023 och endast 0,2 procent 2024 och 2025 (diagram 3). Detta speglar en viss hamstring av arbetskraft till följd av de försämrade ekonomiska utsikterna på kort sikt som gradvis väntas avta på medellång sikt. Uppfattningen är att låg sysselsättningstillväxt kommer att följas av en stigande arbetslöshetsbana under prognosperioden, vilket tyder på att sysselsättningstillväxten i stor utsträckning kommer att bero på att fler kommer in i arbetskraften. Arbetslösheten väntas öka något från sin historiskt låga nivå på 6,4 % till 6,7 % 2025. Detta innebär en upprevidering med 0,3 procentenheter för 2024 och 0,4 procentenheter för 2025 mot bakgrund av revideringarna av tillväxtutsikterna. Det genomsnittliga antalet arbetade timmar per anställd beräknas öka måttligt, vilket innebär en återhämtning till ungefär de nivåer som rådde före pandemin i slutet av prognosperioden. I termer av både antal anställda och antal arbetade timmar tyder prognoserna därför på en gradvis minskad hamstring av arbetskraft och därmed på en återhämtning i arbetsproduktiviteten.

Diagram 3

Arbetsmarknaden i euroområdet

(procent av arbetskraften (vänster skala), årlig procentuell förändring (höger skala))

Obs: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden.

Ruta 3
Scenarioanalys av ytterligare potentiell avmattning och finansiell stress i Kina och spridningseffekter till euroområdet

I denna scenarioanalys undersöks de nedåtrisker i prognoserna från september 2023 som härrör från den kinesiska ekonomin. Scenariot utgår från en ytterligare försämring och svagare investeringar på den kinesiska bostadsmarknaden. Detta antas också leda till nya spänningar på den finansmarknaden med högre privata finansieringskostnader och negativa förmögenhetseffekter för hushållen som resultat. Riskscenariot implicerar en mer uttalad avkylning av Kinas ekonomi i förhållande till prognoserna från september 2023 där real BNP sjunker med 1,4 procentenheter under grundscenariot 2024 medan effekterna skulle bli begränsade 2025 (diagram A).[8] I ett internationellt perspektiv är spridningseffekterna överlag begränsade, med en desinflationseffekt, med tanke på bostads- och finansmarknadschockerna, som tynger den utländska efterfrågan och råvarupriserna – särskilt oljepriserna, som skulle falla med 4 procent 2024. Detta är emellertid under antagande att avmattningen inte skulle utlösa några ytterligare globala osäkerhetseffekter som skulle kunna leda till högre volatilitet på finansmarknaderna.

Diagram A

Scenario med avmattning i Kina

Obs: Se fotnot 8 för närmare uppgifter om implementerade chocker.

Scenariot skulle innebära svagare tillväxt och inflation i euroområdet. I scenariot skulle euroområdets reala BNP-tillväxt minska med 0,2 procentenheter både 2024 och 2025 jämfört med grundscenariot från september 2023, inledningsvis beroende på lägre efterfrågan i världen (utländska länder) medan effekten via finansiella kanaler skulle stå för merparten av effekten 2025 (diagram B).[9] Effekten på oljepriserna skulle leda till en minskning av inflationen i euroområdet med 0,1 procentenhet 2024. Bidraget från lägre energipriser till inflationen i euroområdet skulle gradvis försvinna i slutet av prognosperioden i takt med att balansen mellan tillgång och efterfrågan på råvarumarknaden återupprättas, medan handel och finansiella spridningseffekter skulle bli viktigare och leda till en ytterligare nedgång om 0,1 procentenhet 2025.

Diagram B

Effekterna av en ekonomisk nedgång i Kina på real BNP-tillväxt och HIKP-inflation i euroområdet

(avvikelse i procentenhter från den årliga tillväxten i grundscenariot)

Källa: Simuleringar med hjälp av ECB-BASE-modellen och beräkningar av ECB:s experter.
Anm.: Simuleringar gjordes under ett prognosläge med bakåtblickande förväntningsbildning och med exogen penning- och finanspolitik. Växelkursen inbegriper effekterna på växelkursen EUR-USD samt eurons nominella effektiva växelkurs.

3 Utsikter för de offentliga finanserna

Den finanspolitiska inriktningen beräknas vara neutral 2023 och 2025 men stramas åt 2024; jämfört med prognoserna från juni tyder finanspolitiska antaganden på en mer diskretionär åtstramning på euroområdesnivå, särskilt 2023 (tabell 3). Den finanspolitiska inriktningen i euroområdet, justerad för NGEU-bidrag, beräknas bli i stort sett balanserad 2023 men stramas åt betydligt under 2024, främst p.g.a. att nästan 75 procent av de kompenserande åtgärderna för energi och inflation avvecklas från och med 2023. Under 2025 väntas den finanspolitiska inriktningen åter vara neutral, eftersom en ytterligare avveckling av energiåtgärderna delvis uppvägs av högre investeringar, med stöd av NGEU-programmet och högre försvarsutgifter. Ett betydande finanspolitiskt stöd kvarstår dock i grundscenariot jämfört med 2019 före pandemin. Sedan prognoserna från juni 2023 är revideringarna av de finanspolitiska antagandena till stor del relaterade till nedtrappningen av energi- och inflationskompenserande åtgärder. Under 2023 härrör denna minskning främst från Tyskland, där de finanspolitiska kostnaderna (brutto) för energiåtgärder har minskat, eftersom energiprisernas utveckling har gjort de befintliga pristaken mindre kostsamma, utan att direkt påverka energiinflationen. För 2024 sker den största avvecklingen av energiåtgärder i Frankrike, främst till följd av en översyn av elprisgarantin som gör den mindre generöst, vilket minskar de finanspolitiska kostnaderna och ökar energiinflationen. Utöver att effekterna av energiåtgärder har upphört beror revideringarna av de totala diskretionära åtgärderna på något högre löner och andra utgifter.

Tabell 3

Makroekonomiska prognoser för euroområdet

(i procent av BNP)

Obs.: Uppgifterna kan laddas ned från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.
1) Den finanspolitiska inriktningen mäts som förändring i det konjunkturjusterade primärsaldot exklusive statligt stöd till finanssektorn. Siffrorna justeras också för förväntade bidrag inom ramen för Next Generation EU (NGEU) på inkomstsidan. En negativ siffra innebär en mer expansiv finanspolitisk inriktning.
2) Beräknat som den offentliga sektorns budgetsaldo, rensat för kortvariga effekter i konjunkturcykeln och tillfälliga åtgärder enligt Europeiska centralbankssystemets definition av tillfällighet.

Utsikterna för de offentliga finanserna i euroområdet väntas bli bättre under prognosperioden, men mindre än vad som förutsågs i prognoserna från juni 2023. Budgetunderskottet beräknas fortsätta att minska under 2023 och 2024 samt sjunka till 2,8 procent av BNP, men åter öka något igen till 2,9 procent av BNP 2025. Detta drivs främst av ett minskande konjunkturrensat primärt underskott 2023–2024, följt av en stabilisering 2025 i kombination med att räntebetalningarna ökar något som andel av BNP. Jämfört med prognoserna från juni 2023 beror det högre underskottet i slutet av prognosperioden på högre primära utgifter, inbegripet högre utgifter för arbetslöshetsersättning. Euroområdets skuldkvot i förhållande till BNP beräknas fortsätta att sjunka till 88,5 procent 2025, driven av negativa ränte-/tillväxtskillnader som mer än väl kompenserar för primära underskott och förväntade positiva underskott/skuldanpassningar. Minskningen av skuldkvoten har reviderats ned jämfört med prognoserna från juni, vilket främst återspeglar förändringen i ränte-tillväxt-gapet.

4 Priser och kostnader

HIKP-inflationen bedöms sjunka från ett genomsnitt på 8,4 procent 2022 till ett genomsnitt på 5,6 procent 2023, 3,2 procent 2024 och 2,1 procent 2025. Efter en skarp nedgång under 2023 väntas den totala inflationen röra sig huvudsakligen sidledes under första halvåret 2024 för att sedan gradvis sjunka ytterligare 2025 och nå ECB:s inflationsmål tredje kvartalet 2025 (diagram 4). Denna nedgång i den totala inflationen under prognosperioden återspeglar minskningar i den årliga förändringstakten i alla huvudkomponenter, om än i varierande grad. Denna utveckling påverkas också inledningsvis av starka baseffekter i energi- och livsmedelskomponenterna samt, under hela prognosperioden, av finanspolitiska åtgärder och antaganden om råvarupriser (diagram 5 och diagram 6).

Diagram 4

HIKP-inflation i euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

Anm.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden. Intervallen kring de centrala prognoserna för HIKP-inflationen baseras på tidigare prognosfel, efter justering för extremvärden. Intervallen, från mörkaste till ljusaste, visar 30 -, 60 - och 90 -procent sannolikhet för att utfallet av HIKP-inflationen kommer att falla inom respektive intervall. För mer information, se ruta 6 i ECB:s experters makroekonomiska prognoser för euroområdet, mars 2023.

Diagram 5

Baseffekter från livsmedels- och energikomponenternas inverkan på den totala HIKP-inflationen

(procentenheter)

Källor: Eurostat och ECB:s beräkningar.
Anm.: Den kumulativa effekten av baseffekter visas alltid i förhållande till en viss referensmånad. Baseffekterna skulle t.ex. innebära en ökning med 1,0 procentenhet av den totala HIKP-inflationen i juni 2024 jämfört med inflationstakten i augusti 2023. På samma sätt förklarar baseffekter från livsmedelskomponenten att den totala HIKP-inflationen sjönk med 1,3 procentenheter i juni 2024 jämfört med augusti 2023. Sammantaget sänker livsmedels- och energibasen den totala HIKP-inflationen i juni 2024 med 0,3 procentenheter jämfört med nivån i augusti 2023.

Efter en liten uppgång 2024 i samband med avvecklingen av finanspolitiska åtgärder väntas energiinflationen endast marginellt bidra till den totala inflationen 2025. Energiinflationen väntas bidra märkbart till nedgången i den totala inflationen på kort sikt och vara negativ fram till sista kvartalet 2023 för att därefter bli positiv och stiga till 7,4 procent under andra kvartalet 2024. Denna vändning ses som en återspegling av förnyade höjningar av energiråvarupriserna efter nedgångar under det senaste året, baseffekter som ändrar tecken från fjärde kvartalet 2023 och framåt samt avveckling av energi- och inflationskompenserande finanspolitiska åtgärder. Under 2025 väntas energiinflationen sjunka till 1,4 procent, vilket är i stort sett i linje med profilerna för de tekniska antagandena för grossistpriserna på olja, gas och el.

Livsmedelsinflationen väntas fortsätta att sjunka till följd av betydande baseffekter, avtagande pipelinetryck och en förväntad nedgång i priserna på livsmedelsråvaror i euroområdet. Efter att ha legat på 9,8 procent i augusti 2023 väntas den årliga livsmedelsinflationen sjunka till 3,0 procent andra kvartalet 2024, vilket återspeglar en uttalad försvagning av inflationen för både förädlade och oförädlade livsmedel. Den dynamiska utvecklingen av arbetskraftskostnaderna och trycket uppåt till följd av negativa vädereffekter i samband med t.ex. den senaste tidens torka bör emellertid stödja livsmedelsinflationen. På medellång sikt väntas livsmedelsinflationen sjunka mer gradvis till i genomsnitt 2,3 procent 2025 i takt med att det uppåtriktade pristrycket från livsmedelsråvaror lättar och vinstmarginalerna normaliseras, även om den kommer att förbli något förhöjd på grund av en dynamisk ökning av arbetskostnaderna.

Diagram 6

HIKP-inflation i euroområdet – dekomponering i huvudkomponenter

(årliga procentuella förändringar, i procentenheter)

Obs.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden.

HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel (HICPX) beräknas gradvis fortsätta ner även om den förblir hög till följd av starka löneökningar under hela prognosperioden (tabell 4 och diagram 7). Efter att ha legat på 5,3 procent i augusti 2023 väntas HIKPX-inflationen gå ner till 2,9 procent 2024. När det gäller dess två huvudkomponenter väntas prisökningstakten på industrivaror exklusive energi sjunka mer än tjänsteinflationen i linje med den starkare roll som ett avtagande pipelinetryck spelar för varuinflationen och den starkare roll som det höga arbetskostnadstrycket spelar för tjänsteinflationen. Sammantaget är den förväntade nedgången i HIKPX-inflationen från 5,1 procent 2023 till 2,2 procent 2025 en följd av att flaskhalsar på utbudssidan och energieffekter har klingat av och alltmer återspeglar effekterna av den penningpolitiska åtstramningen och normaliseringen av efterfrågan i takt med att pandemins återöppnande effekter skingras. Den förväntade förhöjda nivån av HIKPX-inflation återspeglar att effekten av höga, om än avtagande, nominella löneökningar endast delvis väntas uppvägas av justeringar av vinstmarginalerna.

Diagram 7

HIKP-inflation i euroområdet exklusive energi och livsmedel

(årliga procentuella förändringar)

Anm.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden. Intervallen som visas runt de centrala prognoserna för HIKPX-inflationen baseras på tidigare prognosfel, efter justering för extremvärden. Banden, från mörkast till ljusast, visar 30-, 60- respective 90-procents sannolikhet att HIKPX-inflationen faller inom respektive intervall. För mer information, se ruta 6 i ECB:s experters makroekonomiska prognoser för euroområdet, mars 2023.

Jämfört med prognoserna från juni 2021 har utsikterna för HIKP-inflationen reviderats upp med 0,2 procentenheter för både 2023 och 2024 samt reviderats ner med 0,1 procentenhet för 2025. Energikomponenten har reviderats upp för 2023 och 2024 på grund av nya dataöverraskningar, högre terminspriser på olja och ändringar av reglerade priser. Dessa upprevideringar har delvis uppvägts av nedrevideringar av andra komponenter än energi. Livsmedelsinflationen har reviderats upp för 2023 främst på grund av överraskande positiva data medan nedrevideringarna för 2024 och 2025 beror på lägre tekniska antaganden för priserna fritt gård i euroområdet. HIKPX-inflationen är oförändrad för 2023, men har reviderats ned för 2024 och 2025 p.g.a. eurons appreciering och svagare efterfrågeutsikter.

Tabell 4

Pris- och kostnadsindikatorer för euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

Anm.: BNP och importdeflatorer, enhetsarbetskraftskostnader, ersättning per anställd samt arbetsproduktivitet avser säsongsjusterade och arbetsdagskorrigerade uppgifter. Historiska data kan skilja sig från Eurostats senaste publiceringar p.g.a. uppgifter som publicerats efter stoppdatumet för prognoserna. Uppgifter kan laddas ned, även på kvartalsbasis, från databasen för makroekonomiska prognoser på ECB:s webbplats.
1) Delindexet är baserat på uppskattningar av faktiska effekter av indirekta skatter. Dessa kan skilja sig från Eurostats uppgifter, som utgår från ett fullständigt och omedelbart genomslag av indirekta skatteeffekter på HIKP.
2) Mått som BNP i fasta priser per anställd.

Den nominella löneökningen beräknas sjunka gradvis över tiden men förbli hög till följd av fortsatt strama arbetsmarknader och högre minimilöner och inflationskompensation. Tillväxten i ersättningen per anställd beräknas minska från 5,3 procent 2023 till 3,8 procent 2025. För 2023 är siffran oförändrad jämfört med prognoserna från juni medan en något lägre tillväxt väntas för 2024 och 2025 till följd av en svagare arbetsmarknad. Köpkraftsförlusterna sedan inflationsuppgången väntas inte ha uppvägts förrän i slutet av prognosperioden. Ökningen av enhetsarbetskostnaderna väntas nå sin topp 2023 för att sedan sjunka under 2024 och 2025, i ett läge med sjunkande löneökningar och en återhämtning i produktivitetstillväxten (diagram 8).

Diagram 8

Dekomponering av enhetsarbetskostnader i euroområdet

(årlig procentuell förändring, procentenheter)

Obs.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden.

Det inhemska pristrycket, mätt som ökningstakt för BNP-deflatorn beräknas minska gradvis från de nuvarande höga nivåerna under prognosperioden (diagram 9). Den årliga ökningstakten för BNP-deflatorn beräknas ha nått en topp under det första och andra kvartalet 2023, en rekordhög nivå på 6,3 procent, för att därefter gradvis sjunka till 2,0 procent i slutet av 2025. Förutom de sjunkande ökningstakterna för enhetsarbetskostnader beror denna nedgång också på en långsammare uppgång i vinsten per enhet. Exceptionella faktorer som stödde företagens marginaler under 2021 och 2022 kommer sannolikt också att göra det under första halvåret 2023, medan avvecklingen av flaskhalsar på utbudssidan, svag aggregerad efterfrågan och kraftig lönetillväxt under större delen av prognosperioden är förenliga med sjunkande vinstindikatorer under perioden.[10] Vinsten per enhet väntas sjunka fram till mitten av 2024 och kommer, tillsammans med den desinflationspåverkan som följer av förbättrade bytesförhållandena och starkare produktivitetstillväxt, att absorbera den relativt kraftiga ökningen av arbetskraftskostnaderna. Från och med andra halvåret 2024 ökar vinsten per enhet i och med att den långsammare ökningen av arbetskraftskostnaderna anses stödja företagens prissättning.

Diagram 9

BNP-deflator i euroområdet – dekomponering av inkomstsidan

(årliga procentuella förändringar, i procentenheter)

Obs.: Den vertikala linjen visar början på prognosperioden.

Efter en kraftig uppgång 2022 väntas den årliga tillväxttakten i importpriser bli negativ 2023, vilket leder till ett förbättrat bytesförhållande under prognosperioden. Efter en ökning på 17,4 procent under 2022 väntas importdeflatorn sjunka kraftigt och minska under 2023, till följd av minskade flaskhalsar på utbudssidan för importerade insatsvaror, för att sedan bli positiv 2024 och 2025 i linje med den antagna prisutvecklingen på energiråvaror och måttliga ökningar av priserna på andra råvaror än livsmedel.

Ruta 4
Känslighetsanalys: alternativa banor för energi och livsmedel

Med tanke på den betydande osäkerheten om den framtida energiprisutvecklingen kan alternativa utvecklingsbanor för energipriserna härledas från options-implicita priser på olja och gas och en konstant prisutveckling för att bedöma konsekvenserna för utsikterna för HIKP-inflationen och real BNP-tillväxten. I denna analys används ett syntetiskt energiprisindex som kombinerar både olje- och gasterminspriser. Alternativa nedåt- och uppåtbanor är härledda från de 25:e och 75:e percentilerna av den implicita neutrala täthetsfunktionen för både olje- och gaspriser den 22 augusti 2023 (brytdatum för de tekniska antagandena). Båda distributioner pekar på uppåtrisker för de tekniska antagandena i prognoserna från september 2023. Dessa risker är mycket tydliga när det gäller terminspriser på gas mot bakgrund av fortsatt strama och volatila gasmarknader till följd av kriget i Ukraina. Dessutom beaktas ett antagande om konstanta priser för både olje- och gaspriser. Effekterna av de alternativa utvecklingsbanorna bedöms med hjälp av ECB:s och Eurosystemets makroekonomiska modeller som används i prognoserna. De genomsnittliga effekterna på den reala BNP-tillväxten och HIKP-inflationen i dessa modeller visas i tabellen nedan.

Tabell A

Effekter av alternativa energiprisbanor

Anm.: I denna känslighetsanalys används ett syntetiskt energiprisindex som kombinerar både olje- och gasterminspriser. De 25:e och 75:e percentilerna avser den options-implicita neutrala täthetsfunktionen för olje- och gaspriserna den 22 augusti 2023. Värdet för de konstanta olje- och gaspriserna avser samma dag. De makroekonomiska effekterna rapporteras som genomsnitt för ett antal av ECB:s och Eurosystemets experters makroekonomiska modeller.

En liknande känslighetsanalys görs med alternativa vägar för internationella livsmedelspriser som ligger på uppåtsidan. I denna analys antas att de internationella priserna på livsmedelsråvaror på vete och majs följer den 10:e och 90:e percentilen av options-implicita priser den 22 augusti. Distributionerna lutar uppåt, vilket sannolikt återspeglar en kombination av klimatförändringsrelaterade risker och fenomenet El Niño som kan förstärka den redan sannolikt högre frekvensen av extrema väderhändelser till följd av klimatförändringarna i allmänhet, samt fortsatt osäkerhet om globala spannmålsleveranser till följd av kriget i Ukraina. Effekterna av de alternativa utvecklingsbanorna på euroområdets inflationsprognoser bedöms med hjälp av elasticiteten i Eurosystemets makroekonomiska modeller som används i prognoserna och visas i tabellen nedan. Dessa högre livsmedelspriser skulle få en försumbar effekt på den reala BNP-tillväxten i euroområdet.

Tabell B

Effekter av alternativa banor för livsmedelspriser

(avvikelser från tillväxttakt i grundscenariot, procentenheter)

Anm,: I denna känslighetsanalys avser de 10:e och 90:e percentilen de options-implicita neutrala tätheterna för vete- och majspriserna den 22 augusti 2023. Utvecklingen från options-implicita täthetsfunktionen som omvandlas till påverkan på priserna fritt gård i euroområdet. De makroekonomiska effekterna beräknas med hjälp av elasticitet från Eurosystemets makroekonomiska modeller som används i prognoserna.

Ruta 5
Prognoser av andra institut

Prognoser för euroområdet offentliggörs av olika institut, både av internationella organisationer och av den privata sektorn. Dessa prognoser är emellertid inte direkt jämförbara med varandra och inte heller med de makroekonomiska prognoserna från ECB:s experter eftersom dessa slutfördes vid olika tidpunkter. Dessutom används i dessa prognoser olika metoder för att beräkna antaganden om finanspolitiska, finansiella och externa variabler, inklusive priser på olja, gas och andra råvaror. Slutligen finns det skillnader mellan metoderna för beräkning av kalenderjusteringar för real BNP i olika prognoser.

Tabell

Jämförelse mellan de senaste prognoserna för euroområdets reala BNP-tillväxt och HIKP-inflation

(årliga procentuella förändringar)

Källor: Europeiska kommissionens ekonomiska interimsprognos sommaren 2023, 11 september 2023; Consensus Economics Forecasts, 10 augusti 2023 (data för 2025 hämtade från enkäten från juli 2023); ECB Survey of Professional Forecasters, 28 juli 2023; IMF World Economic Outlook Update, 25 juli 2023; OECD juni 2023 Economic Outlook 113, 7 juni 2023.
Anm.: ECB:s experters makroekonomiska prognoser avser tillväxtsiffror på årsbasis som är kalenderjusterade för real BNP medan Europeiska kommissionen och IMF rapporterar tillväxtsiffror på årsbasis som inte är kalenderjusterade. För andra prognoser anges inte om uppgifterna är kalenderjusterade eller ej.

Eurosystemets prognoser från september 2023 ligger inom intervallet för andra prognoser för BNP-tillväxt och inflation. ECB:s experters prognos för BNP-tillväxten 2023 ligger något över privata sektorns prognoser och något under IMF:s World Economic Outlook Update, Europeiska kommissionens sommarprognos (interim) och OECD:s prognos. För 2024 ligger ECB:s prognos bland de lägsta prognoserna, men något över Consensus Economics enkät. För 2025 liknar den de få andra tillgängliga prognoserna för det året. När det gäller HIKP-inflationen hör ECB:s experters prognos för 2024 till de högsta prognoserna och i linje med OECD:s prognos, men betydligt över Consensus Economics enkät. För 2025 ligger den inom det snäva intervallet för andra prognoser.

© Europeiska centralbanken. 2023

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0
Webbplats www.ecb.europa.eu

Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.

För specifik terminologi hänvisas till ECB glossary (finns endast på engelska).

HTML ISBN 978-92-899-5614-7, ISSN 2529-4628, doi:10.2866/279487, QB-CE-23-002-SV-Q


  1. Stoppdatum för de tekniska antagandena, såsom oljepriser och växelkurser, var den 22 augusti 2023. Prognoserna för världsekonomin slutfördes den 22 augusti och de makroekonomiska prognoserna för euroområdet slutfördes den 30 augusti 2023. Även om detta var en dag innan Eurostats snabbstatistik för euroområdets HIKP publicerades för augusti 2023, ingick tidigare nationella snabbestimat som omfattar cirka 45 procent av euroområdets HIKP i prognoserna. De aktuella prognoserna omfattar perioden 2023–2025. Prognoser för en så lång tidshorisont innehåller dock en mycket hög grad av osäkerhet, vilket bör hållas i åtanke. Se artikeln ”The performance of the Eurosystem/ECB staff macroeconomic projections after the financial crisis”, Economic Bulletin, nr 8, ECB, 2019. Se även http://www.ecb.europa.eu/pub/projections/html/index.en.html för överskådliga data bakom utvalda tabeller och diagram. Fullständiga data över ECB:s och Eurosystemets tidigare makroekonomiska prognoser hittas på Macroeconomic Projection Database på ECB:s webbplats. Från och med prognoserna från september 2023 har databasen utökats till att omfatta fler variabler än vad som presenteras i denna rapport och många på kvartalsfrekvens.

  2. Efter slutförandet av ECB:s prognoser publicerade Eurostat en ny uppskattning av tillväxten under andra kvartalet 2023 på 0,1 procent på kvartalsbasis, vilket är 0,2 procentenheter lägre än den första snabbstatistiken och siffran i diagram 1.

  3. Se rutan ”A model-based assessment of the macroeconomic impact of the ECB’s monetary policy tightening sedan december 2021”, Economic Bulletin, nr 3, ECB, 2023.

  4. Antagandet om de nominella tioåriga statsobligationsräntorna i euroområdet grundar sig på det viktade genomsnittet av olika länders tioåriga referensobligationer, viktat med BNP på årsbasis och förlängt med terminsräntekurvan som härletts ur ECB:s ränta på samtliga tioåriga obligationer i euroområdet (”par yield”), med en inledande differens mellan de två serierna som hålls konstant under prognosperioden. Spreaden mellan landspecifika statsobligationsräntor och motsvarande genomsnitt för euroområdet antas vara konstant under prognosperioden.

  5. De tekniska antagandena för råvarupriser baseras på den bana som impliceras av terminsmarknaderna, utifrån genomsnittet av den tvåveckorsperiod som slutade på stoppdatumet den 22 augusti 2023.

  6. Hänvisningar till världs- och/eller globala aggregat av ekonomiska indikatorer i hela denna ruta exkluderar euroområdet.

  7. Se ruta 3, som beskriver ett negativt riskscenario med en kraftigare nedgång inom den kinesiska bostadssektorn åtföljd av finansiell stress.

  8. Scenariot består av två lager. Den första visar på en djupare och mer utdragen nedgång i bostadsinvesteringar i Kina (cirka 15 procent under grundscenariot), med början fjärde kvartalet 2023. I den andra nivån antas att turbulensen inom bostadssektorn dessutom leder till en kraftig åtstramning av finansieringsvillkoren i Kina (och tillväxtekonomierna i Asien), med 100 punkter högre riskpremier som svar på en omfattande utträngning av likviditet i takt med att bankernas och byggföretagens balansräkningar blir ansträngda. Scenariot utgår dessutom från en utförsäljning av aktier, vilket leder till att de kinesiska aktiekurserna faller med 15 procent.

  9. Förutom svag utländsk efterfrågan i euroområdet och lägre oljepriser sprider sig den finansiella turbulensen till högre utlåningsräntor och riskpremier i euroområdet. Inga extra chocker relaterade till euroområdets finansiella villkor ingår emellertid. Dessa spridningseffekter till euroområdet uppskattas med hjälp av ECB-BASE-modellen för aggregatet för euroområdet, utan hänsyn till skillnader mellan länder och därav följande spridningseffekter.

  10. För mer information om dekomponeringen av BNP-deflatorn och den roll som vinsten per enhet spelar för inflationsanalysen, se rutan av E. Hahn, ”How have unit profits contributed to the recent strengthening of euro area domestic price pressures?”, Economic Bulletin, nr 4, ECB, 2023 samt Arce, O., Hahn, E. och Koester, G., “How tit-for-tat inflation can make everyone poorer”, ECB Blog, 30 mars 2023.

Annexes
14 September 2023