PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main
11 september 2025

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Inflationen ligger för närvarande runt vårt medelfristiga tvåprocentsmål och vår bedömning av inflationsutsikterna är i stort sett oförändrad.

De nya prognoserna av ECB:s experter presenterar en bild av inflationen liknande den i juni. De förutspår nu att den totala inflationen i genomsnitt kommer att hamna på 2,1 procent 2025, 1,7 procent 2026 och 1,9 procent 2027. För inflationen, exklusive energi och livsmedel, väntas ett genomsnitt på 2,4 procent 2025, 1,9 procent 2026 och 1,8 procent 2027. Ekonomin bedöms växa med 1,2 procent, uppreviderat från de 0,9 procent som väntades i juni. Tillväxtprognosen för 2026 är nu något lägre, på 1,0 procent, medan prognosen för 2027 är oförändrad på 1,3 procent.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde kommer att följas för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Framför allt kommer räntebesluten att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och de omgivande riskerna, i ljuset av inkommande ekonomisk och finansiell information samt dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte på förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Ekonomin växte med sammanlagt 0,7 procent under det första halvåret i år till följd av stark inhemsk efterfrågan. Kvartalsmönstret uppvisade starkare tillväxt under det första kvartalet och svagare tillväxt under det andra, vilket återspeglar först en tidigareläggning av internationell handel inför väntat högre tullar och sen en omvänd effekt.

Enkätindikatorer tyder på att både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn fortsatte att växa, vilket ger signaler om vissa positiva underliggande kraften i ekonomin. Även om efterfrågan på arbetskraft avtar är arbetsmarknaden fortsatt en styrkefaktor, med arbetslöshetstal på 6,2 procent i juli. Med tiden torde detta få konsumenterna att lätta på plånboken, särskilt som människor sparar mindre av sina inkomster. Konsumtion och investeringar lär gynnas när våra tidigare räntesänkningar slår igenom i finansieringsförhållandena. Investeringar lär även får stöd av statliga investeringar i infrastruktur och försvar.

Högre tullar, en starkare euro och ökad global konkurrens väntas hålla tillbaka tillväxten under resten av året. Dock torde effekten på tillväxten av dessa dämpande faktorer avta nästa år. Nya handelsavtal har i någon mån minskat osäkerheten men den samlade effekten av förändringen i det globala politiska klimatet kommer först att tydliggöras efter hand.

ECB-rådet anser det vara av avgörande betydelse att stärka euroområdet och dess ekonomi i det rådande geopolitiska klimatet. Finans- och strukturpolitiken bör göra ekonomin mer produktiv, konkurrenskraftig och motståndskraftig. Ett år efter det att Mario Draghis rapport om framtiden för den europeiska konkurrenskraften offentliggjordes är det alltjämt viktigt att rekommendationerna i denna rapport följs upp med ytterligare konkreta åtgärder och att accelerera implementeringen av rekommendationerna i linje med EU-kommissionens färdplan. Regeringarna borde prioritera tillväxtfrämjande strukturreformer och strategiska investeringar och samtidigt säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna. Det är av avgörande betydelse att färdigställa spar- och investeringsunionen och att fullborda bankunionen enligt en ambitiös tidsplan samt att snabbt etablerar det rättsliga ramverket för ett potentiellt införande av en digital euro.

Inflation

Inflationen är fortsatt nära vårt mål. Den tickade upp till 2,1 procent i augusti, från 2,0 procent i juli. Energiprisinflationen var -1,9 procent, efter -2,4 procent i juli medan livsmedelsinflationen sjönk till 3,2 procent från 3,3 procent. Inflationen exklusive energi och livsmedel var konstant på 2,3 procent. Tjänsteinflationen tickade nedåt till 3,1 procent, från 3,2 procent i juli medan varuinflationen var oförändrad på 0,8 procent.

Indikator på underliggande inflation är fortsatt i linje med vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Årlig ökning av ersättningen per anställd var 3,9 procent under det andra kvartalet, ned från 4,0 procent första kvartalet och 4,8 procent andra kvartalet föregående år. Framåtblickande indikatorer, inbegripet ECB:s lönespårare och indikatorer på löneförväntningar, tyder på att lönetillväxten kommer att dämpas ytterligare. Detta kommer, tillsammans med produktivitetsökningar att lägga locket på för inhemskt pristryck även om vinsterna återhämtar sig från låga nivåer.

Framöver förutspår prognoserna från våra experter att livsmedelsinflationen sjunker från 2,9 procent 2025 till 2,3 procent 2026 och 2027. Energiprisinflationen väntas förbli volatil men stiga under prognosperioden, delvis beroende på att EU:s utsläppshandelssystem 2 startar 2027. Inflation exklusive energi och livsmedel väntas sjunka från 2,4 procent 2025 till 1,9 procent 2026 och 1,8 procent 2027, beroende på en starkare euro och minskat arbetskostnadstryck.

De flesta mått på inflationsförväntningarna på längre sikt ligger fortsatt kvar runt 2 procent, vilket ger stöd åt att inflationen stabiliseras runt vårt mål.

Riskbedömning

Riskerna för den framtida ekonomiska tillväxten har blivit mer balanserade. Även om nya handelsavtal har minskat osäkerheten skulle en förnyad försämring av handelsförbindelserna kunna dämpa exporten ytterligare och dra ner investeringar och konsumtion. En försämring av stämningsläget på marknaden skulle kunna leda till stramare finansieringsförhållanden, större riskaversion och svagare tillväxt. Geopolitiska spänningar, som Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern, är fortfarande stora källor till osäkerhet. Däremot skulle högre investeringar i försvar och infrastruktur, tillsammans med produktivitetshöjande reformer, öka tillväxten. En förbättring av företagens framtidstro skulle kunna stimulera privata investeringar. Stämningsläget kunde också lyfta och aktiviteten sporras om geopolitiska spänningar minskade, eller om återstående handelskonflikter löstes snabbare än väntat.

Utsikterna för inflationsutvecklingen förblir mer osäkra än vanligt beroende på den volatila globala handelspolitiska situationen. En starkare euro skulle kunna leda till att inflationen går ner mer än väntat. Vidare skulle inflationen kunna bli lägre om högre tullar leder till lägre efterfrågan på export från euroområdet och få länder med överkapacitet att ytterligare öka sin export till euroområdet. Handelsspänningar skulle kunna leda till ökad volatilitet och riskaversion på finansmarknaderna, vilket skulle hämma inhemsk efterfrågan och således även leda till lägre inflation. Däremot skulle inflationen kunna bli högre om en fragmentering av de globala leveranskedjorna drev upp importpriserna och ökade kapacitetsbegränsningarna i den inhemska ekonomin. Ökade försvars- och infrastrukturutgifter skulle också kunna leda till högre inflation på medellång sikt. Även extrema väderhändelser och den pågående klimatkrisen skulle kunna leda till en bredare uppgång i livsmedelspriserna än väntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Sedan vårt senaste sammanträde har de korta marknadsräntorna ökat medan de långa varit i stort sett oförändrade. Våra tidigare räntesänkningar fortsatte att göra företagslån billigare i juli. Den genomsnittliga räntan på lån till företag gick ner till 3,5 procent i juli, från 3,6 procent i juni. Kostnaden för att emittera marknadsbaserade räntebärande värdepapper var oförändrad på 3,5 procent. Företagsutlåning ökade med 2,8 procent, något starkare än i juni, medan takten på utgivning av företagsobligationer steg till 4,1 procent från 3,4 procent. Den genomsnittliga räntan på nya bolån låg kvar på 3,3 procent i juli, medan ökningen av bolån gick upp till 2,4 procent, från 2,2 procent.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att hålla de tre styrräntorna oförändrade. Vi är fast beslutna att se till att inflationen stabiliseras på vårt tvåprocentsmål på medellång sikt. Vi kommer att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Räntebesluten kommer att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna, och de omgivande riskerna, i ljuset av inkommande ekonomisk och finansiell information samt dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte på förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga tvåprocentsmål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.