Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Återkoppling på de synpunkter som lämnats av Europaparlamentet inom ramen för dess resolution om ECB:s årsrapport 2022

Detta återkopplingsdokument offentliggörs i samband med att ECB:s årsrapport för 2023 läggs fram inför Europaparlamentet. Här ges svar på de frågor som Europaparlamentet tar upp i sin resolution om ECB:s årsrapport för året innan.[1] Dokumentet är uppdelat i ämnesområden. Genom detta dokument vill ECB bättre förklara sin politik och främja dialog med Europaparlamentet och allmänheten i viktiga frågor som parlamentsledamöterna lyfter fram.[2] ECB har offentliggjort sådana återkopplingsdokument sedan 2016, efter förslag från Europaparlamentet.

1 Penningpolitik och ekonomisk utveckling

Vad gäller uppmaningen till ECB att vidta alla nödvändiga åtgärder för att minska inflationstakten i enlighet med sitt mandat är ECB fast beslutet att se till att inflationen så fort som möjligt går tillbaka till målet på två procent på medellång sikt. ECB har vidtagit flera åtgärder för att detta mål ska nås. Främst höjde man sina styrräntor med så mycket som 450 baspunkter mellan juli 2022 och september 2023. ECB hade redan börjat normalisera sin penningpolitik i december 2021 genom att tillkännage att man skulle fasa ut vissa av sina tillgångsköp. Inkommande information under första halvåret 2022, då osäkerheten var särskilt stor, bekräftade gradvis att inflationen sannolikt skulle förbli alltför hög längre än man först hade trott. Sedan dess har ECB höjt sina styrräntor mer och fortare än någonsin tidigare. Tidigare höjningar hade sannolikt haft begränsad effekt på inflationen på kort sikt och i ett längre tidsperspektiv. De ekonomiska och finansiella förhållandena skiljer sig åt mellan olika ekonomiska områden. Jämförelser med penningpolitiska åtgärder i andra jurisdiktioner, främst då USA, bör därför göras med försiktighet. De framtida räntebesluten kommer att säkerställa att styrräntorna sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som det behövs utifrån den information som kommer in. Målet med ECB:s penningpolitik är att stabilisera inflationen på två procent på medellång sikt och på så sätt bidra till hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen. En penningpolitik som styrs av ett prisstabilitetsmål hjälper även till att begränsa den ojämlikhet som förvärras av hög inflation. Låginkomsthushåll påverkas i allmänhet mer av inflation eftersom en större andel av deras inkomster går åt till att betala kostnader och de har en mindre ekonomiska buffertar.

Vad gäller oron över andrahandseffekter, att inflationsförväntningarna blir mindre förankrade och risken för en löne-prisspiral, visar de senaste uppgifterna på att risken för sådana effekter har minskat och förblir begränsad. De senaste uppgifterna visar att inflationen fortsätter att gå ned och att löneökningarna börjar mattas av. Löneförhandlingar där målet är att kompensera för inflationen visar att det finns vissa andrahandseffekter, men detta har inte lett till någon självgående spiral. Denna risk ökar förstås ju längre och ju mer inflationen avviker från tvåprocentsmålet. Inflationen har dock gått ned väsentligt och förväntas nå målet i mitten av 2025. Det beror till viss del på de kraftfulla penningpolitiska åtgärder som ECB har vidtagit. När ECB utvärderar sin penningpolitiska inriktning tar man hela tiden hänsyn till hur inflationen påverkar alla relevanta reala och nominella variabler för att säkerställa att inflationen så fort som möjligt återgår till målet om två procent på medellång sikt. Både de långsiktiga inflationsförväntningarna hos prognosinstitut och marknadsbaserade mått har förblivit förankrade vid inflationsmålet på två procent, medan förväntningarna hos konsumenter har legat något högre. ECB fortsätter att noggrant följa denna utveckling.

Vad gäller uppmaningen om att tillhandahålla mer information om övervakningen och fastställandet av den neutrala räntenivån är denna räntenivå icke-observerbar, och det finns en mängd svårigheter när det gäller att specificera mått och modeller för hur den ska uppskattas. Neutral ränta definieras som den ränta som varken är expansiv eller åtstramande. ECB:s experter använder flera olika estimat för att mäta nivån på den neutrala räntan och dess utveckling. Konjunkturmått på den neutrala räntan i euroområdet förefaller ha gått upp sedan covid-19-pandemin. Trögrörliga estimat förankrade vid långsiktiga ekonomiska trender lär dock inte ha ökat eftersom de strukturella ekonomiska drivkrafterna inte har förändrats (produktivitetstillväxt, demografi och riskaversion). Tidigare i år publicerade ECB:s experter mer information om vad den neutrala räntenivån kan användas till och dess begränsningar.[3] Det bör noteras att centralbanker endast uppskattar, inte sätter, den neutrala räntenivån.

Vad gäller att bättre definiera innebörden av ”medellång sikt” och att undersöka en mer kvalitativ strategi för prisstabilitet så finns det inget på förhand definierat siffervärde för vad medellång sikt innebär, samtidigt som ett exakt siffersatt mål för den totala inflationen är avgörande för att inflationsförväntningarna ska förankras. Det har exempelvis förklarats i ECB:s tidigare återkopplingsdokument.[4] Inriktningen på medellång sikt ger utrymme för oundvikliga inflationsavvikelser från tvåprocentsmålet. Med en sådan inriktning kan hänsyn även tas till eftersläpningar och variationer i penningpolitikens transmission till ekonomin och inflationen. Hur lång tid medellång sikt innebär varierar beroende på olika faktorer, som varför inflationen avviker från målet, hur stor avvikelsen är och hur länge den varar. Vad gäller definitionen av inflationsmålet kom man i strategiöversynen 2021 fram till att prisstabilitet bäst upprätthålls genom att man siktar mot ett symmetriskt tvåprocentsmål för inflationen på medellång sikt.[5] Genom ett sådant kvantitativt mål skapas ett tydligt ankare för inflationsförväntningarna, vilket är avgörande för att prisstabilitet ska kunna upprätthållas. Faktum är att de flesta inflationsförväntningarna i stort sett har varit förankrade kring två procent trots den senaste tidens väldigt höga inflationsnivåer. Det visar att det finns god förståelse för ECB:s mål och att det är trovärdigt.

Vad gäller uppmaningen om att ECB i grunden ska se över och förbättra de modeller som man använder för att utforma penningpolitiken är det viktigt att betona att ECB hela tiden ser över och uppdaterar sina modeller.[6] ECB använder flera olika modeller för sina prognoser. I dessa modeller används information från empiriska mönster som kan observeras i data, kompletterat med expertbedömningar och riskanalyser. Denna metod har ECB tillämpat i 25 år. Det har visat sig vara ett bra sätt att kombinera kompletterande alternativa verktyg som på ett flexibelt sätt kan anpassas efter oförväntade händelser och nya utmaningar. Efter den globala finanskrisen utökades till exempel ECB:s verktyg enkelt med extraordinära penningpolitiska åtgärder. ECB har även justerat sina modeller och fortsätter hela tiden att förbättra dem så att hänsyn tas till klimatrelaterade risker på ett bättre sätt. På så sätt kan ECB till exempel bedöma effekterna av akuta temperaturförändringar eller koldioxidbeskattningens effekter på medellång sikt. Modellerna har även snabbt ändrats och utvidgats så att ECB har kunnat granska de exceptionella händelserna som har inträffat sedan 2020. Här har vi exempelvis epidemiologiska faktorer under pandemin och uppdelning av energisektorn och produktionsstrukturerna i större detaljnivåer efter att Ryssland inlett sitt krig mot Ukraina. De chocker som inträffat under de senaste åren saknar motstycke i historien, vilket oundvikligen har lett till större prognosfel från prognosmakare vid flera olika institutioner.[7] ECB kommer att ändra sina modeller ytterligare om vi får tydliga indikationer på att dessa chocker har ändrat strukturen i ekonomin i grunden. Tills dess förblir det säkraste sättet att hantera osäkerhet att använda flera olika modeller.

Vad gäller uppmaningen att analysera hur utbuds- och efterfrågeaspekter påverkar inflationen har ECB gjort omfattande analyser.[8] Enligt studierna förefaller den senaste tidens kraftiga inflationsuppgång främst bero på utbudsfaktorer, och då främst på händelser på energimarknaderna. Andra drivkrafter var råvaruprisutvecklingen och flaskhalsar i de globala försörjningskedjorna och pandemirelaterad brist på arbetskraft. Över tid har dock utbudsstörningarna lättat, och efterfrågefaktorernas relativa betydelse ökat. Det gäller framför allt i tjänstesektorn, där uppdämd efterfrågan ledde till stora prisökningar när man släppte på pandemirestriktionerna (exempelvis inom rekreations- och resesegmenten).

2 Finansiell stabilitet

När det gäller uppmaningen att övervaka situationen när det gäller nödlidande lån utgör övervakning av kvaliteten på bankernas tillgångar en integrerad del i ECB:s regelbundna bedömningar av den finansiella stabiliteten. Finansiell stabilitet är en förutsättning för prisstabilitet. Bristande tillgångskvalitet kan undergräva bankernas förmedlingskapacitet och skada den finansiella stabiliteten. ECB lägger fram sina bedömningar av den finansiella stabiliteten i sin Financial Stability Review som ges ut två gånger om året. Här ingår även en analys av utvecklingen vad gäller tillgångskvalitet. I numret som kom ut i november 2023 konstateras att ökade lånekostnader håller på att bli en allt större utmaning för skuldsatta företag, hushåll och stater även fast effekterna av de åtstramade finansieringsvillkoren ännu inte har blivit fullt kännbara.[9] Man noterar även att andelen nödlidande lån i bankerna minskade i flera år efter att den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) inrättades. De stabiliserade sig första halvåret 2023 på en nivå som var lägre än på flera år, med begynnande tecken på ökade förluster i vissa låneportföljer.[10] ECB:s experter fortsätter att analysera politikutvecklingen och ger råd om politiska åtgärder för nödlidande lån ur ett makrotillsynsperspektiv, vilket kompletterar SSM:s arbete, som görs ur ett mikrotillsynsperspektiv.

3 Klimathänsyn i penningpolitiken

När det gäller att bedöma hur klimatförändringarna kan påverka ECB:s förmåga att upprätthålla prisstabilitet fortsätter ECB:s experter att ta hänsyn till klimatförändringarna i sina makroekonomiska framtidsbedömningar och förstärka sina makroekonomiska standardmodeller så att hänsyn tas till de politiska åtgärderna som vidtas för att begränsa klimatförändringarna. På detta sätt har ECB kunnat bedöma olika risker. Å ena sidan bedöms de fysiska riskerna med ett förändrat klimat och krympande ekosystem. Å andra sidan analyseras omställningsrisker i samband med omställningen till en koldioxidneutral ekonomi eller som uppstår på grund av lagändringar som begränsar exploatering av naturresurser. Vad gäller fysiska risker fortsätter ECB att uppskatta vilka effekter extrema väderhändelser har på inflationen.[11] ECB använder innovativa modelleringsmetoder för att även undersöka hur dessa effekter kan införlivas i de makroekonomiska framtidsbedömningarna. Dessutom håller ECB på att anpassa strukturella modeller och tidsserieverktyg så att de kan användas för att bedöma hur akuta och sammansatta fysiska klimatförändringar påverkar inflationen och den reala ekonomin. Dessa ska bedömas övergripande och för varje sektor var för sig. När det gäller omställningsrisker planerar ECB att ha de senaste modellerna för analys av de makroekonomiska effekterna av den politik som förs för klimatförändringsomställning. Sådana modeller skulle till exempel kunna användas för att mäta hur gröna finanspolitiska åtgärder påverkar tillväxten och inflationen på kort sikt och hur EU:s politik påverkar på medellång sikt.[12] Dessa typer av analyser ger ECB bättre förutsättningar att, i sina makroekonomiska och finanspolitiska prognoser, liksom i sina makroekonomiska modeller, ta hänsyn till de effekter som åtgärderna för att minska klimatförändringarna ger upphov till. I den nya klimat- och naturplanen för 2024–2025 beskrivs ECB:s insatser för att fortsätta att undersöka på vilka andra sätt naturrelaterade risker påverkar vår ekonomi och vårt finansiella system.[13] Detta kommer att bidra ytterligare till en bättre förståelse för hur både klimatförändringarna och naturförstörelsen kan påverka prisstabiliteten.

När det gäller uppmaningen att, samtidigt som ECB:s oberoende respekteras, ta itu med marknadsmisslyckanden kommer ECB att fortsätta efterleva fördragsprincipen om ”en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens som främjar en effektiv resursfördelning”. Marknadsneutralitet är ett operativt verktyg, snarare än ett lagkrav. Det kan hjälpa ECB att säkerställa att dess marknadsinterventioner följer principen om en öppen marknadsekonomi. ECB kan i motiverade fall frångå marknadsneutraliteten för att uppfylla ECB:s mål och relaterade fördragsprinciper. I linje med ECB:s färdplan för klimatet från 2021[14] beslutade ECB-rådet exempelvis att, från och med den 1 oktober 2022, genom återinvesteringar av förfall styra över innehaven av företagsobligationer mot emittenter med bättre klimatprestanda. Det var nödvändigt för att åtgärda koldioxidövervikten i vår portfölj med företagsobligationer och den därpå följande anhopningen av klimatrisker i Eurosystemets balansräkning. På detta sätt har ECB även kunnat ta hänsyn till sitt sekundära mål. Resultaten hittills är lovande. Den portföljviktade koldioxidintensiteten i ECB:s inköp av företagsobligationer minskade med över 65 procent första året efter att vi hade börjat styra om innehaven, det vill säga från oktober 2022 till oktober 2023. ECB förväntar sig att koldioxidintensiteten i dess företagssektorportföljer kommer att fortsätta att minska under 2024 i en takt som gör att målen i Parisavtalet kan nås.

När det gäller riktade långfristiga gröna refinansieringstransaktioner eller liknande instrument har ECB-rådet förbundit sig att, inom ramen för sitt uppdrag, regelbundet se över sina verktyg med bäring på sitt sekundära mål utan att prisstabilitetsmålet påverkas. I ECB:s strategiöversyn 2021 övervägdes refinansieringstransaktioner med gröna mål. Sådana transaktioner skulle ge bankerna incitament att öka sin gröna utlåning. De skulle till exempel kunna erbjudas ränterabatter. I översynen upptäcktes dock betydande utmaningar, som fortfarande finns kvar i dag. Det gäller tillgången till uppgifter, och kvaliteten på de uppgifter som finns, definitioner av lämpliga kriterier för grön inriktning och verifieringsprocesser och verifieringsmöjligheter. Nyligen sågs andra åtgärder i klimat- och naturplanen över, vilket ledde till starkare klimatomstyrning i våra tillgångsköp i företagssektorn. Man konstaterade även att de värderingsavdrag som används för säkerheter gav tillräckligt skydd mot klimatrelaterade finansiella risker.[15] ECB fortsätter att arbeta med en åtgärd som ska begränsa den andel tillgångar emitterade av enheter med ett högt koldioxidavtryck som kan lämnas som säkerhet när banker lånar från Eurosystemet. ECB kommer dessutom att, inom ramen för sitt uppdrag, undersöka om det är motiverat att integrera klimatförändringsöverväganden ännu mer i de penningpolitiska instrumenten och portföljerna. Detta åtagande återspeglas även i de ändringar i vårt operativa styrsystem för genomförandet av penningpolitiken som nyligen godkänts.[16]

När det gäller ECB:s arbete med stresstester för klimatrisker kommer ECB att fortsätta vara en aktiv aktör på detta område. ECB har ytterligare fördjupat sina kunskaper om hur man kan använd scenarioanalys för att bedöma finansiella risker som uppstår på grund av klimatförändringar. Bland annat har ECB lett ett antal projekt inom scenarioutformning och scenarioanalys inom Network for Greening the Financial System (NGFS).[17] I de klimatstresstester som ECB genomför bedöms motståndskraften mot omställningsrisker och fysiska risker. Dessa stresstester görs i icke-finansiella företag och banker i euroområdet, liksom för Eurosystemets egen balansräkning. De bygger på framtidsbedömningar från den breda makroekonomiska projektrundan och scenarier som utformats av NGFS, och flera olika antaganden angående framtida klimatpolitik görs. ECB:s andra klimatstresstest av hela ekonomin som görs top-down visade att direkt och beslutsamt agerande skulle ha betydande positiva effekter för euroområdets ekonomi och finansiella system. På så sätt skulle man inte bara fortsätta åt rätt håll för att uppnå nettonollutsläpp och begränsa de fysiska konsekvenserna av klimatförändringarna utan även begränsa de finansiella riskerna.[18] I ett sådant scenario skulle riskerna för den finansiella stabiliteten begränsas, förutsatt att företag och hushåll skulle kunna finansiera sina gröna investeringar på ett ordnat sätt. ECB deltar nu även tillsammans med de europeiska tillsynsmyndigheterna och Europeiska systemrisknämnden i ett klimatstresstest för 55 %-målet. Syftet är att bedöma finanssektorns motståndskraft i linje med 55 %-paketet. Detta engångstest planeras vara slutfört första kvartalet 2025. Det omfattar EU:s finansiella system som helhet, och dess motståndskraft bedöms i ett grundscenario och två negativa scenarier som löper fram till 2030.

När det gäller uppmaningen i resolutionen om att hantera alla misstankar om ideologisk partiskhet inom ECB, särskilt vad gäller politiken som rör klimatförändringarna, värnar ECB om tankemångfald, utför sina uppgifter utifrån fakta och kommer att fortsätta att agera enligt de befogenheter som man har tilldelats i fördragen. Mångfald och inkludering är djupt införlivade i ECB:s arbetskultur. ECB strävar efter att skapa en inkluderande arbetsmiljö utan några former av diskriminering. Denna vision beskrivs i den institutionsövergripande stadgan om mångfald och inkludering.[19] I stadgan framhålls både ECB:s åtagande om att arbeta för arbetsmiljöer baserade på respekt och värdighet, liksom det faktum att arbetsplatser med mångfald och inkludering uppnår bättre resultat och resiliens. ECB:s penningpolitiska arbete styrs av dess primära mål om prisstabilitet. För att klara detta mål måste ECB ta hänsyn till klimat- och naturrelaterade risker i den utsträckning som behövs för att ECB ska kunna upprätthålla prisstabilitet och bedriva sin penningpolitik. Enligt sitt sekundära mål ska ECB, utan att åsidosätta det primära målet, stödja den allmänna ekonomiska politiken i unionen och bidra till att unionens mål uppnås. ECB ämnar ta sitt ansvar inom ramen för det uppdrag som man har och i enlighet med EU-lagstiftningen. De institutioner som har ansvar för att utforma dessa allmänna riktlinjer har betonat att klimatförändringsarbete är en prioritet även i unionens ekonomiska politik.

4 Den digitala euron

När det gäller att en digital euro inte får ersätta kontanter, måste respektera medborgarnas och företagens integritet och inte får äventyra den finansiella stabiliteten bekräftar ECB än en gång sitt åtagande om att fortsätta att tillhandahålla kontanter, samtidigt som man utvecklar en digital euro med hög grad av integritet, såväl som säkerhetsmekanismer som ska skydda den penningpolitiska transmissionen och den finansiella stabiliteten. ECB välkomnar Europeiska kommissionens lagförslag i europaketet. När förslagen antas kommer de att säkerställa att det, i en alltmer digitaliserad värld, alltid kommer att finnas ett offentligt betalningsalternativ, både i form av kontanter och en digital euro.[20] En digital euro skulle inte ersätta kontanter, utan vara ett komplement. Den digitala euron skulle finnas vid sidan om kontanter som svar på människors växande preferens för snabba, säkra digitala betalningar.[21] Det skulle vara en elektronisk form av eurokontanter och föra in kontantliknande funktioner i den digitala tidsåldern. Den digitala euron skulle utformas för att ge en högre integritetsnivå än med andra digitala betalningsmetoder och med ett antal säkerhetsmekanismer som ska skydda den penningpolitiska transmissionen och den finansiella stabiliteten.[22] Framför allt skulle innehav av digitala euro inte ge ersättning, och det skulle finnas gränser för hur mycket digitala euro privatpersoner får inneha. ECB kommer att föra samtal med banker och andra marknadsaktörer om utformningen av den analysmetod som ska användas för att avgöra innehavsgränsen.

Angående påminnelsen om att införandet av den digitala euron är beroende av ett beslut av Europaparlamentet och rådet som medlagstiftare bekräftar ECB återigen att ECB-rådet endast kan fatta beslut om att ge ut digitala euro först efter att en sådan rättsakt har antagits. Brett politiskt stöd för den digitala euron är en förutsättning för att Eurosystemet ska fatta beslut om att ge ut en digital euro. ECB har för avsikt att fortsätta ha ett nära samarbete med EU:s institutioner och myndigheter när det gäller den digitala euron. Det kan bland annat ske genom ECB:s regelbundna offentliga framträdanden inför Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor, även efter att lagstiftningsöverläggningarna är avslutade. I kommissionens förslag om en digital euro anges till och med att ECB regelbundet ska redovisa hur arbetet med den digitala euron fortskrider. Därutöver står ECB redo att bistå med tekniska kunskaper i lagstiftningsarbetet och bidra till att förordningen antas inom rimlig tid.

5 Kryptotillgångar och cybersäkerhet

Vad gäller risken för cyberangrepp påpekar ECB att man alltjämt är mycket vaksam när det gäller potentiella cyberangrepp. ECB följer möjliga hot och justerar sina skyddsåtgärder där det behövs, i nära samarbete med Europeiska centralbankssystemet och SSM-institutionerna, såväl som andra institutioner, organ och myndigheter i EU. När det gäller TARGET-tjänsterna[23], genom vilka pengar, värdepapper och säkerheter kan flöda fritt i Europa, är de nationella centralbankerna som tillhandahåller dessa tjänster alltid på sin vakt vad gäller säkerhet och motståndskraft. De övervakar och följer noga upp alla hot som uppstår. Det finns kraftfulla säkerhetsrutiner som regelbundet ses över. När det behövs fattas beslut om ytterligare åtgärder för att systemet ska vara tillräckligt skyddat. Inom ramen för Eurosystemets strategi för finansmarknadsinfrastrukturens cyberresiliens har ECB tillsammans med de nationella centralbankerna i euroområdet tagit flera olika initiativ. Syftet med dessa initiativ är att höja enheters cyberresiliens, där centralbankerna fungerar antingen övervakande eller pådrivande. ECB har exempelvis samordnat och tillämpat TIBER-EU-ramen[24], där avancerade, djupgående tester utförs på ett kontrollerat sätt. Dessutom har ECB bedömt de enheter som man utövar tillsyn över utifrån ett antal krav så att de hela tiden kan förbättra sig i fråga om cyberresiliens. För att driva på offentlig-privata initiativ inom strategiska cyberområden ledde ECB Euro Cyber Resilience Board (ECRB), som är ett forum för diskussioner mellan paneuropeiska finansmarknadsinfrastrukturföretag, deras leverantörer av kritiska tjänster och myndigheter. ECRB har startat ett initiativ för utbyte av cyberinformation, cyberunderrättelser och bästa praxis. ECB har även fört diskussioner med andra beslutsfattare inom EU och internationellt.

När det gäller att övervaka typer av digitala tillgångar, som kryptotillgångar och de relaterade riskerna när det gäller cybersäkerhet, penningtvätt, skattebedrägeri, finansiering av terrorism och annan brottslig verksamhet med anknytning till den anonymitet som möjliggörs av kryptotillgångar fortsätter ECB att noga bevaka utvecklingen i ekosystemet för kryptotillgångar och bedöma de relaterade riskerna. ECB fortsätter att i klarspråk varna för riskerna med kryptotillgångar, och ECB:s experter har deltagit i tekniska politiska diskussioner om hur dessa kan risker kan bevakas.[25] Dessutom har ECB bidragit till övervakning och analys av riskerna med kryptotillgångar på EU-nivå och internationell nivå.[26] I sin övervakande funktion övervakar ECB betalningssystem och betalningsarrangemang och kontrollerar regelbundet relevant kryptotillgångsverksamhet. Bland annat kontrolleras digitala betalningstoken som uppnått en viss nivå av betydelse i euroområdet. ECB hjälper även de europeiska tillsynsmyndigheterna att utarbeta de tekniska standarder för tillsyn som behövs för att den nya specialanpassade ordningen för kryptotillgångsmarknader ska börja fungera enligt förslaget till resolution om marknader för kryptotillgångar (MiCA-förordningen). ECB har noggrant följt slutförandet av EU:s nya regelverk för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och ser fram emot att välkomna och upprätta nära samarbete med den nya penningtvättsmyndigheten i Frankfurt. ECB har även fortsatt att noggrant följa diskussionerna kring förordningen för virtuella tillgångar i arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt. Utöver detta deltar ECB i flera olika internationella standardiseringsorgan. På så sätt fortsätter ECB att hjälpa till i utvecklingen av internationella standarder för att hantera risker med kryptotillgångar och leverantörer av kryptotjänster, inbegripet de risker som uppstår till följd av kopplingarna till den finansiella sektorn.

6 Ansvarsskyldighet, transparens och övriga aspekter

När det gäller uppmärksammandet på ECB:s ansvarsskyldighet och transparens gentemot Europaparlamentet lägger ECB stor vikt vid sin ansvarsskyldighet gentemot Europaparlamentet och ämnar fortsätta att offentliggöra skriftlig återkoppling på parlamentets resolutioner om ECB:s årsrapporter. Ansvarsskyldigheten gentemot Europaparlamentet har utvecklats genom åren efter krav på ökad ansvarsskyldighet och transparens. ECB strävar hela tiden efter att förfina dessa ramar så att de alltid är verkningsfulla och uppfyller sitt syfte. Som ett bevis på de konstruktiva förbindelserna mellan ECB och parlamentet undertecknade de båda institutionerna 2023 en skriftväxling där man strukturerar kontaktrutinerna vad gäller centralbanksarbetet.[27] I enlighet med dessa rutiner ämnar ECB fortsätta att ge utförlig återkoppling på parlamentets resolutioner om ECB:s årsrapporter för föregående år. Återkopplingen publiceras på ECB:s webbplats tillsammans med årsrapporten. På detta sätt understryks bankens arbete för ansvarsskyldighet och transparens. Generellt uppskattar ECB inte bara granskningen utan även de insikter man får genom kontakterna med Europaparlamentet. Dessutom välkomnar ECB dessa tillfällen att förklara ECB:s förda politik för de folkvalda företrädarna och medborgarna på ett mer verkningsfullt sätt. ECB kommer att fortsätta att tillmötesgå sådana granskningskrav från Europaparlamentet och sträva efter att förbättra kontakterna med parlamentsledamöterna i enlighet med bestämmelserna i EU:s primärrätt.

Vad gäller påminnelsen om att ägna ett kapitel i ECB:s årsrapport åt att förklara hur ECB har tolkat och agerat utifrån sina sekundära mål påpekar ECB att det i årsrapporten för 2023 finns en särskild ruta om hur ECB beaktar det sekundära målet i sin penningpolitik och i sina redogörelser. Utan att det påverkar prisstabilitetsmålet tar ECB-rådet hänsyn till det sekundära målet i sina penningpolitiska beslut, enligt vad som uttryckligen anges i ECB:s penningpolitiska strategi. Detta noterades även i återkopplingen till Europaparlamentets resolution om ECB.s årsrapport 2021. När ECB-rådet justerar sina penningpolitiska instrument kommer det att, i valet mellan två uppsättningar av instrument som på samma sätt upprätthåller prisstabiliteten och inte påverkar denna negativt, välja den uppsättning som bäst stöder Europeiska unionens allmänna ekonomiska politik för tillväxt, sysselsättning och social inkludering och som skyddar den finansiella stabiliteten och bidrar till att reducera klimatförändringseffekter så att ECB bidrar till att unionens bredare mål uppnås. I rutan i årsrapporten för 2023 beskrivs mer utförligt hur ECB informerar om vad man gör för att det sekundära målet ska uppnås. Denna fråga tas även upp på bankens presskonferenser, i redogörelserna från de penningpolitiska sammanträdena och andra publikationer I rutan ges även information om var i årsrapporten det finns redogörelser för de penningpolitiska besluten och de underliggande analyserna som rör det sekundära målet.

Vad gäller påminnelsen om att i framtiden ta större hänsyn till och respektera Europaparlamentets befogenheter i utnämningsförfaranden, särskilt när det gäller SSM försäkrar ECB återigen att man lägger stor vikt vid Europaparlamentets synpunkter och fullt ut respekterar dess roll i utnämningsförfarandena. Urvalsförfarandet för ordföranden i ECB:s tillsynsnämnd genomfördes ytterst noggrant och öppet och i enlighet med alla tillämpliga bestämmelser. Det innebär att ECB föreslog en slutlig kandidat och Europaparlamentet valde att godkänna denna kandidat. Förfarandet beskrivs i SSM-förordningen[28], det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska centralbanken om det praktiska genomförandet av demokratiskt ansvarsutkrävande och tillsyn av utövandet av de uppgifter som ECB tilldelats inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen[29] och samförståndsavtalet mellan Europeiska unionens råd och ECB om formerna för deras samarbete i frågor som rör den gemensamma tillsynsmekanismen[30].

När det gäller uppmaningen om att ECB ytterligare ska förbättra sin kommunikation om centralbankens policymål och krishantering försöker ECB hela tiden hitta nya sätt att kommunicera och anpassa sin kommunikation till ett föränderligt medie- och kommunikationslandskap för att se till att man verkligen får ut sitt budskap. Särskilt nu när högre priser är något som européer bekymrar sig över försöker ECB nå målgrupper utanför expertkretsar. Banken har kommunicerat i en rad nya format för att informera om sitt främsta mål att få ned inflationen igen. Det finns aktuella uppgifter, exempelvis från ECB:s enkät om konsumentförväntningar, som bekräftar att tv, radio och andra allmänna medier fortfarande är viktiga kanaler för att uppnå detta.[31] Företrädare för ECB fortsätter därför med sin närvaro i dessa medier och på andra ställen. I det nya formatet ECB och du förklarar ECB sin politik, hur banken har hanterat den senaste inflationsuppgången och de överväganden som ligger bakom dess beslut. Vi vill nå den breda allmänheten och hjälpa till att förbättra kunskaperna om och förståelsen för ECB:s åtgärder och mål. Särskilt i kristider är sådan kommunikation grundläggande för att penningpolitiken ska göra större verkan och för att öka förtroendet för centralbanken.

Vad gäller förslaget om att ECB ska inrätta ett internt utvärderingskontor för efterhandsbedömning av sina politiska beslut strävar ECB efter att upprätthålla högsta standard i beslutsfattandet och genomför omfattande utvärderingar av sina egna analyser och beslut. ECB deltar regelbundet i riktade granskningar av sin politik. Den 13 mars 2024 slutförde till exempel ECB-rådet en granskning av det operativa styrsystemet för korta räntor.[32] ECB genomförde även strategiöversyner 2003 och sedan igen 2020–2021. I dessa översyner var det ett brett tvärsnitt av organisationen som utvärderade hur den penningpolitiska strategin hade fungerat. I översynen 2020–2021 deltog även allmänheten. Precis som man tillkännagav 2021 ämnar ECB i fortsättningen genomföra översyner av sin penningpolitiska strategi regelbundet. Nästa utvärdering är planerad till 2025. Därutöver granskas ECB i flera olika externa efterhandsutvärderingar, som sker vid enstaka tillfällen eller systematiskt, och som utförs av forskare, icke-statliga organisationer och andra. Det sätt som penningpolitiken utformas och bedrivs på debatteras och diskuteras alltså fortlöpande. Det utvärderas i akademiska artiklar, bland annat de som skrivs inför de regelbundna monetära dialogerna i utskottet för ekonomi och valutafrågor. Det utvärderas även vid konferenser som ECB och andra aktörer anordnar. ECB kommer att fortsätta att fundera över hur efterutvärderingen av dess politik kan bli bättre. Strävan är att se till att utvärderingarna sker enligt bästa centralbankspraxis.

Vad gäller uppmaningen att undersöka om eurons internationella roll kan stärkas i syfte att stärka dess attraktionskraft som reservvaluta bekräftar ECB att det som skulle vara bäst för eurons internationella roll är en djupare och mer omfattande ekonomisk och monetär union. Bland annat bör arbetet med kapitalmarknadsunionen komma vidare, och bankunionen bör fullbordas samtidigt som man strävar efter skapa en sund ekonomi- och finanspolitik i euroområdet. ECB betonar behovet av att fortsätta arbetet med att fullborda den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och stöttar detta arbete. Att ytterligare öka den europeiska ekonomiska och finansiella integreringen är medlagstiftarnas ansvar. Det är viktigt för att eurons internationella roll ska kunna upprätthållas i en eventuellt mer fragmenterad global ekonomi. Starka ekonomiska fundamenta, som hållbara skuldnivåer, är viktiga faktorer för internationella valutor. En valutas globala attraktionskraft beror till stor del på förutsägbarhet och stabilitet. Samtidigt spelar även inflationen roll för ställningen som internationell valuta. ECB står fast vid sitt åtagande att upprätthålla prisstabilitet på medellång sikt och kommer att fortsätta att bevaka eurons internationella roll och offentliggöra sina analyser i de rapporter som rör ämnet.[33]

7 Institutionella frågor vid ECB

Vad gäller uppmaningen att fortsätta sitt arbete med att stärka lika möjligheter för alla kön i sin organisation påpekar ECB sitt engagemang för att förbättra och upprätthålla jämnare könsfördelning i banken, samtidigt som man främjar mångfald och inkludering i alla former. De senaste åren har ECB upprätthållit sitt strategiska fokus på jämnare könsfördelning genom en särskild jämställdhetsstrategi för 2020–2026 med jämställdhetsmål för 2026.[34] I slutet av december 2023 var könsfördelningen bland ECB:s personalstyrka fortsatt relativt jämn med 46 procent kvinnor och 54 procent män. Andelen kvinnor i högre chefsbefattningar hade nått 39 procent, och 33 procent på alla chefsnivåer. Det är särskilt viktigt för att det ska finnas förebilder och mentorskapsmöjligheter. Könsfördelningen bland experter och arbetsledare var dock fortfarande problematisk. Endast 43 respektive 36 procent av sådana befattningar innehades av kvinnor. Bland analytiker har andelen kvinnor fortsatt att öka, och 56 procent av dessa befattningar innehades av kvinnor. Det innebär att det nu finns ett ännu större antal kvinnor som kan befordras framöver. Ett antal åtgärder har vidtagits för att säkerställa lika möjligheter för alla kön och många andra aspekter i den mänskliga identiteten. Bland annat har följande införts: inkluderande arbetsbeskrivningar, rekryteringspaneler med mångfald, riktade insatser för att komma i kontakt med underrepresenterad kompetens vid särskilda arbetslivsmässor[35], ett särskilt stipendium för kvinnor och ett chefutvecklingsprogram för kvinnor. Dessutom erbjuder ECB mentorprogram med möjlighet att välja en viss mångfaldsaspekt, flextidssystem, tillgänglighetsanpassning och skäliga anpassningar för kolleger med olika förmågor. För att fördjupa och genomföra dessa åtgärder samarbetar ECB och dess personalavdelning med mångfaldsambassadörer från olika verksamhetsområden och ett medarbetarlett mångfaldsnätverk. ECB kommer att fortsätta att följa sin jämställdhetsstrategi, liksom att främja mångfald och inkludering överlag. Syftet är att ge varje kollega möjlighet att ta med sig hela sin potential till arbetsplatsen.

Diagram 1

Våra anställda och praktikanter efter könstillhörighet

(andel av personalstyrkan efter lönegrupp)

Källa: Siffror från ECB per den 31 december 2023 för fast anställda och visstidsanställda.

Vad gäller uppmaningen att ECB regelbundet ska se över sin etiska ram bekräftar ECB att det är praxis. ECB påminner om att det etiska ramverket för ECB:s medarbetare nu håller på att ses över, efter att de etiska riktlinjerna för Eurosystemet och SSM[36] har uppdaterats. Syftet med översynen är att se till att ECB:s personalregler går i linje de senaste yrkesetiska kraven i ovan nämnda riktlinjer. När den nu pågående översynen av den etiska ramen för ECB:s personal är klar kommer ECB att informera Europaparlamentet om resultatet. ECB påpekar även att högre tjänsteman vid ECB sedan den 1 januari 2023 måste följa skärpta regler för privata finansiella transaktioner.[37] De nya reglerna innebär en avsevärd förbättring jämfört med den tidigare ordningen. Bland annat införs fler skyddsmekanismer och regelbunden regelefterlevnadskontroll. Genom dessa regler säkerställs därmed att ECB förblir en av de ledande institutionerna vad gäller god yrkesetik i Europa och internationellt.

Angående uppmaningen i resolutionen om att ECB ska anpassa sin interna ram för visselblåsning till EU:s direktiv om visselblåsare påpekar ECB att direktivet är riktat till EU:s medlemsstater och bör gälla när tjänstemän och andra anställda i unionen rapporterar överträdelser som inträffar i ett arbetsrelaterat sammanhang utanför deras anställningsförhållande med unionens institutioner, organ, byråer och myndigheter.[38] ECB.s ramverk[39] går ändå, så som nämnts tidigare[40], helt i linje med principerna i direktivet. Det är ett användarvänligt verktyg för anonyma anmälningar och innehåller stränga regler som ska skydda visselblåsare från repressalier. Under 2023, det tredje året som verktyget har varit i bruk, var det fler än hälften av visselblåsarärendena som kon in via det, mestadels anonymt.

  1. Den antagna resolutionen finns på Europaparlamentets webbplats.

  2. I detta dokument beaktas det som tagits upp fram till och med den 27 mars 2024.

  3. Se Estimates of the natural interest rate for the euro area: an update, Economic Bulletin, nr 1, ECB, 2024.

  4. Se Återkoppling på de synpunkter som lämnats av Europaparlamentet inom ramen för dess resolution om ECB:s årsrapport 2021.

  5. Se An overview of the ECB’s monetary policy strategy på vår webbplats.

  6. Se analyser från ECB:s experter, som Ciccarelli et al., The ECB Blog, ECB, 5 juli 2023 och Ciccarelli et al., Occasional Paper Series, nr 344, ECB, 2024 för en uppdaterad genomgång av hur ECB använder sig av makroekonomiska modeller för att göra ekonomiska framtidsbedömningar.

  7. Se diskussion om hur ECB: prognoser har fungerat den senaste tiden i What explains recent errors in the inflation projections of Eurosystem and ECB staff?, Economic Bulletin, nr 3, ECB, 2022.

  8. Se The role of demand and supply in underlying inflation – decomposing HICPX inflation into components, Economic Bulletin, nr 7, ECB, 2022.

  9. Se Financial Stability Review, ECB, november 2023.

  10. Kvaliteten på bankernas tillgångar är även en viktig fråga för ECB:s banktillsyn. Se ECB:s svar på Europaparlamentets resolution om bankunionen – årsrapport 2023 för en utförlig sammanfattning av de tillsynsåtgärder som ECB har tagit inom detta område.

  11. I en forskningsstudie utförd av ECB:s experter framkom till exempel att extremhettan sommaren 2022 ledde till att inflationen på livsmedelspriserna hade ökat med 0,8 procent tolv månader senare. Se Kotz, M., Kuik, F., Lis, E. och Nickel, C., The impact of global warming on inflation: averages, seasonality and extremes, Working Paper Series, nr 2821, ECB, maj 2023.

  12. I början av 2024 publicerades en specialartikel om de makroekonomiska effekterna av politiken för klimatförändringsomställning, som även innehöll en bedömning av hur gröna diskretionära finanspolitiska åtgärder påverkar BNP-tillväxt och inflation. Se Assessing the macroeconomic effects of climate change transition policies, Economic Bulletin, nr 1, avsnitt 4, ECB, 2024.

  13. Se Klimat- och naturplanen 2024–2025 i översikt.

  14. Se ECB presenterar handlingsplan om att integrera klimatförändringar i sin penningpolitiska strategi, pressmeddelande, ECB, 8 juli 2021.

  15. Se ECB-rådets beslut, ECB, oktober 2023 för mer information om detta beslut angående avdrag för säkerheter.

  16. Se Ändringar i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken, uttalande från ECB-rådet, ECB, 13 mars 2024.

  17. NGFS arbetsgrupper för scenarioutformning och scenarioanalys tar fram allmänt högt ansedda klimatscenarier, som används av centralbanker, tillsynsmyndigheter och den finansiella sektorn. Parallellt med att man arbetar med att uppdatera de långsiktiga scenarierna har NGFS även börjat ta fram kortsiktiga scenarier. De handlar om potentiellt allvarliga klimatrelaterade finansiella risker på kort sikt och kan användas i klimatstresstester och liknande.

  18. Se Faster green transition would benefit firms, households and banks, ECB economy-wide climate stress test finds, pressmeddelande, ECB, 6 september 2023.

  19. År 2022 lanserade ECB en institutionsövergripande stadga för jämlikhet, mångfald och inkludering i samarbete med andra institutioner i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM). Se ECB lanserar en stadga om jämställdhet, mångfald och inkludering, pressmeddelande, ECB, 26 juli 2022.

  20. Se Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av den digitala euron, Europeiska kommissionen, COM/2023/369 final, 28 juni 2023, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om eurosedlars och euromynts ställning som lagliga betalningsmedel, Europeiska kommissionen, COM/2023/364 final, 28 juni 2023 och ECB welcomes European Commission legislative proposals on digital euro and cash, pressmeddelande, ECB, 28 juni 2023.

  21. Eurosystemets kontantstrategi syftar till att säkerställa att kontanter fortfarande är lättåtkomliga och allmänt accepterade både som betalningsmedel och som värdebevarare.

  22. Mer information om hur det går med utvecklingen av den digitala euron finns i A stocktake on the digital euro, ECB, 18 oktober 2023 och Preserving people’s freedom to use a public means of payment: insights into the digital euro preparation phase, inledningsanförande av Piero Cipollone i Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor, Bryssel, 14 februari 2024. Se även Opinion of the European Central Bank of 31 October 2023 on the digital euro (CON/2023/34) (EUT C, C/2024/669, 12.1.2024).

  23. Tjänster som utvecklas och drivs av Eurosystemet genom vilka pengar, värdepapper och säkerheter kan flöda fritt i Europa.

  24. TIBER-EU är en europeisk ram för hotunderrättelsebaserade, etiska red teaming-insatser. Den innehåller omfattande vägledning om hur myndigheter, enheter och leverantörer av hotunderrättelser och red team-tester ska arbeta tillsammans för att testa och förbättra cyberresiliensen i enheter genom att utföra kontrollerade angrepp. Se What is TIBER-EU?.

  25. På IMF:s statistikforum 2023 höll ECB:s experter ett föredrag om ECB:s datamängd om kryptotillgångar och de indikatorer som man använder för att övervaka kryptotillgångsverksamhet och större kryptoaktörer. Se även Paradise lost? How crypto failed to deliver on its promises and what to do about it, tal av Fabio Panetta vid BIS 22:a årliga konferens, 23 juni 2023, för mer information om ECB:s data för övervakning av kryptotillgångar.

  26. Här är några exempel: Crypto-assets and decentralised finance, ESRB, 2023, EU Non-bank Financial Intermediation Risk Monitor 2023, ESRB, 2023, The Financial Stability Risks of Decentralised Finance, rådet för finansiell stabilitet (FSB), 2023 och The Financial Stability Implications of Multifunction Crypto-asset Intermediaries, FSB, 2023.

  27. Se skriftväxlingen mellan ECB och Europaparlamentet om att strukturera sina kontaktrutiner vad gäller centralbanksarbetet på ECB:s webbplats.

  28. Se Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

  29. Se det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska centralbanken om det praktiska genomförandet av demokratiskt ansvarsutkrävande och tillsyn av utövandet av de uppgifter som ECB tilldelats inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (EUT L 320, 30.11.2013, s. 1).

  30. Se samförståndsavtalet mellan Europeiska unionens råd och ECB om formerna för deras samarbete i frågor som rör den gemensamma tillsynsmekanismen (MOU/2013/12111).

  31. Se till exempel Credibility gains from communicating with the public: evidence from the ECB’s new monetary policy strategy, Working Paper Series, nr 2785, ECB, februari 2023.

  32. Se ECB tillkännager förändringar i det operativa styrsystemet för genomförandet av penningpolitiken, pressmeddelande, ECB, 13 mars 2024.

  33. Se The international role of the euro, ECB, juni 2023.

  34. Se ECB announces new measures to increase share of female staff members, pressmeddelande, ECB, 14 maj 2020.

  35. Se Diversity Networks på ECB:s webbplats.

  36. Se Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/2253 av den 2 november 2021 om principerna för Eurosystemets etiska ramverk (ECB/2021/49), (EUT L 454, 17.12.2021, s. 7) och Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2021/2256 av den 2 november 2021 om principerna för det etiska ramverket för den gemensamma tillsynsmekanismen (ECB/2021/50) (omarbetning), (EUT L 454, 17.12.2021, s. 21).

  37. Se ECB publishes enhanced rules for private financial transactions of high-level officials, pressmeddelande, ECB, 16 december 2022.

  38. Se skäl 23 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).

  39. Se Decision of the European Central Bank of 20 October 2020 amending the European Central Bank Staff Rules as regards the introduction of a whistleblowing tool and enhancements to the whistleblower protection (ECB/2020/NP37) och Europeiska centralbankens beslut (EU) 2020/1575 av den 27 oktober 2020 om granskning och uppföljning av information om överträdelser som rapporterats via verktyget för visselblåsning där en berörd person är medlem i ett organ på hög nivå inom ECB (ECB/2020/54), (EUT L 359, 29.10.2020, s. 14).

  40. Se Återkoppling på de synpunkter som lämnats av Europaparlamentet inom ramen för dess resolution om ECB:s årsrapport 2021.