Inflationsmätningen och strategiöversynen

Ett tillförlitligt inflationsmått hjälper oss att göra ett bättre jobb

Vår uppgift är att upprätthålla prisstabilitet. Det gör vi genom att se till så att inflationen – alltså den takt med vilken de totala priserna på varor och tjänster förändras över tiden – förblir låg, stabil och förutsägbar.

För att lyckas med vårt arbete behöver vi ett tillförlitligt inflationsmått. Vi tittar på priserna på hundratals saker som människor vanligtvis lägger pengar på. Dessa inkluderar varor som mat, kläder eller bilar samt tjänster som mobiltelefonräkningar, tågbiljetter och till och med hyra. Allt detta ger oss en uppfattning om hur mycket priserna förändras i ekonomin som helhet.

Vilket mått använder vi i euroområdet?

I euroområdet ges denna helhetsbild av det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), som sammanställs av EU:s statistikbyrå. Det är som en enorm varukorg med 295 varor och tjänster från de alla länderna i euroområdet, och utformad för att representera vad människor vanligtvis lägger sina pengar på.

Detta samlade mått är ett bra sätt att hålla reda på hur priserna förändras i ekonomin. Det är som en karta som hjälper ECB att hitta rätt. Och precis som en karta måste vara tillförlitlig och uppdaterad för att visa hinder eller nya vägar behöver ECB ett inflationsmått som är trovärdigt, tillförlitligt, snabbt och jämförbart.

Att mäta inflationen kan vara knepigt

Det är svårt att se till att vårt inflationsmått uppfyller dessa höga krav. Kvaliteten på varor och tjänster kan förändras med tiden. Din senaste mobiltelefon kan till exempel ha kostat mer än din förra. Men det högre priset skulle kunna återspegla högre kvalitet snarare än inflation. Och nya, innovativa varor och tjänster ersätter gamla i mycket snabbare takt, vilket gör tidsaspekten vid mätning svårare. Ökningen av näthandeln, där priserna kan skilja sig från priserna i lokala affärer, gör också prisutvecklingen mer komplicerad.

Det är inte lätt att införliva kostnader för egnahem

2020 berättade människor i Europa för oss om sin oro för stigande bostadspriser men vårt inflationsmått täckte inte riktigt in kostnaderna för att äga sitt hem – så kallade kostnader för ”egnahem”. Vid den tidpunkten hade huspriserna stigit under en längre tid i många euroländer, samtidigt som inflationen hade förblivit låg.

Det finns flera skäl till att kostnaderna för att äga sin bostad ännu inte har inkluderats i vårt inflationsmått.

Exempelvis varierar andelen människor som äger sin bostad mellan olika länder. Statistik över hyresbostäder är därför mer informativ i länder med stora hyresmarknader. I dessa länder kan hyresnivåer användas för att uppskatta boendekostnaderna för personer som äger sin bostad. I länder med mindre hyresmarknader, där det sker fler fastighetsköp, kan försäljningspriserna på hus och lägenheter användas för att beräkna prisutvecklingen för egnahem.

Sådana skillnader kan också göra det svårt att hitta ett jämförbart mått för euroområdet.

Vi vill använda ett inflationsmått som så nära som möjligt återspeglar människors erfarenheter. Därför är ECB-rådet för att integrera kostnader för egnahem i detta mått. Men detta är en svår uppgift som kommer att ta tid genomföra.

Fram till dess kommer vi att fortsätta att använda det nuvarande HIKP som vår främsta referens för att mäta inflationen. Men för att ytterligare öka vår förståelse av hur priserna förändras i ekonomin kommer vi också att följa andra inflationsmått som inkluderar kostnader för egnahem.